lågvattenmärke

igår satt jag på ett fantastiskt intressant seminarium, omgiven av fantastiskt intelligenta människor som sade en mängd intressanta saker och drog smått fantastiska paralleler och slutsatser. det var bara det att jag inte ens hade kommit halvvägs i deras tankebanor, och ibland inte heller riktigt förstod vad de pratade om. insikten slog mig att jag (trolivtvis) aldrig kommer att tänka en originell tanke i hela mitt liv, och då kan man väl lika gärna lägga sig ner och dö på fläcken.

lobbying

finfin helg var det. i lördags var det ridning som var en i det närmaste perfekt kombination av väldigt jobbigt och väldigt kul. (bra gick det också, efter fyra timmars sömn minsann!) sedan åt jag och sofian massor med bra indisk mat och skulle gå på bio. vilket vi också gjorde efter en hektisk språngmarch tillbaka till restaurangen där sofias plånbok hade trillat ut på golvet (utan kort i biomaten, inga biljetter). vi gjorde medis-mariatorget-medis igen på ca 20 minuter, nästan lite imponerande.

fredagen gick i temat sprit, alltid lika hälsosamt. min föresats om "jag ska baara ta en drink" gick åt skogen (därav de fyra timmarnas sömn), vilket var helt okej. temat spritfest var över förväntan, och innehöll bland annat:
- trevliga psykologer. har nu helt kommit över min inledande skepsis mot dom. (jamenar dom är ju lite underliga ändå, fast uppenbarligen bara på bra sätt)
- spriiit. en favorit var passoa-vodka-apelsinjos. heja supar-stina!
- dansande vid tretiden till golden-oldies som queen och abba. (sommaren '99 i tell you)
- även de oväntade inslagen snus (i min mun alltså) och ebola.

jag lullade hem över västerbron vid fyratiden (eftersom sl självklart var ondskan på jorden)nynnandes nån gammal slagdänga som jag kunde typ två rader på. mycket trevligt. ett sådant lyckat koncept måste ju prövas igen, alltså [se rubrik]: lovisalovisaloviiisa, ha spritfest igen!