måndag, återigen

det är inte roligt att jobba när man har sovit i tre och en halv timme och det är jättemycket att göra. nu har det slutat vara kö och ringa konstant, och då är det en halvtimme kvar tills vi slutar.

lite roligt var dock det sofia sa imorse när vi bänkade oss:
sofia: jo, du, jag tänkte att jag skulle fråga dig en sak, du som är så teknisk.
sanna: teknisk? jag?
sofia: ja, men du är väl himla teknisk.

det var en fin komplimang tyckte jag. fast jag kunde inte hjälpa till med problemet, min påstådda teknikkompetens till trots.

annars har dagens höjdpunkter varit få. de små språkförvridningarna är förstås alltid trevliga. till exempel tyckte jag att inbrottningsförsök lät fint (även om sjävla händelsen säkert var mycket obehaglig) och gillade mannen som beskrev sin mycket tröga kärvande dörr med att "den sitter som smör".

bildbevis

nu är det jul. julafton till och med insåg jag precis när jag tittade på klockan. paketen är inslagna, granen är påklädd, jag är dödstrött. allt är som det brukar, förutom att bakningen har gått lite år pipsvängen. dels har jag inte hunnit koka min knäck (och jag gillar verkligen knäck), och dels har mina tryfflar lite havererat.

men. det spelar ju inte särskilt stor roll när det är så att jag har gjort VÄRLDENS finaste pepparkakshus. ni kanske tycker att det ser ganska litet ut, att det ser lite snett och vint ut och att det inte har en skorsten. men så är det minsann icke, för det är perfekt. och rosa. och världens finaste. sådetså.

så här såg det ut när det byggdes:

och såhär ser det ut nu. tada!

PANIK!!

vissa saker kräver versaler. jag sitter och gör mitt självstudieschema för julen och insåg följande:

efter att ha sorterat bort dagar då jag vet att jag ändå inte kommer att göra något, som julafton och nyårsdagen, så återstår 13 dagar att plugga på. 13 dagar att plugga inför en salstenta i stats på 7,5 poäng (som är svår, och som jag precis insett att jag verkligen vill klara), skriva en hemtenta/essä på 5-7 sidor, och plugga till NEK-tentan på 15 skrämmande poäng.

orden "dömt att misslyckas" dyker upp i mitt huvud. och nej, jag måste inte klara allt, men jag vill ju iallafall försöka.

att göra - christmas edition

det drar ihop sig, och oj vad grejer jag har kvar att göra. förra året vill jag minnas att jag låg nästan alldeles i fas inför julen, men i år har mina planer havererat totalt. jag stresshanterar genom att göra listor, alltså:

idag ska jag:
- jobba (gills ju egentligen inte, det mest betyder att jag inte hinner med något annat före kl. fem, vilket är sjukt begränsande)
- shoppa julklappar. det sista skulle ha klarats av igår, men affärerna jobbar mot mig, inte med mig, och ett nytt försök görs idag. jag ska dock bara hålla mig kring fridhemsplan tackochlov.
- koka knäck
- göra ischoklad
- baka saffransskorpor (de två tidigare satserna är puts väck)
- göra rocky road
- göra tryffel (jag har en ny plan för i år istället för att rulla, får se hur det går)
- dekorera och sätta ihop pepparkakshuset

imorn ska jag:
- kanske handla en sista klapp
- slå in alla klappar, helst fint
- klä granen

och så skulle jag vilja hinna:
- hitta min julmusik och lyssna en massa. jag har ingen på poden insåg jag. inte bra.
- julstäda och julpynta hemma i mit hem som jag fått tillbaka
- köpa en julstjärna och juliga blommor för att julpynta med enl. punkten ovan
- tvätta!!

om ni undrar annars så har helgen varit finfin. den har bland annat innehållit mängder med tacos, rolig hoppning, superfin julklapp (till mig!), trevlig julfest och bra teater. på den dåliga sidan är att jag sedan i torsdags har haft huvudvärk mer eller mindre konstant, från litegrann i bakgrunden till jag-tror-att-jag-ska-spy-magnitud. väldigt begränsande.

hastigt

det känns som om dagarna bara rinner iväg, nästan bokstavligt genom mina fingrar.

det är väl kanske varken bra eller dåligt, men jag hinner inte riktigt med.

hata valfriheten

vat ni hur många gynekologimottagningar det enligt vårdguiden på nätet finns i "stockholm - innerstaden"? 41 stycken! och eftersom man till skillnad från husläkare inte har någon speciell man tillhör så är det ingen som ger en någon form av direktion om vart man ska söka sig eller så.

och helt ärligt, jag har ingen insyn över huvud taget i vårdvärlden i stockholm, däremot vet jag att mottagandet man får av läkare kan variera ganska mycket. jag vill dessutom inte gå till någon konstig lite klinik som heter läkarens namn där de kanske inte alls är bra på det just jag undrar över. jag vill att någon som kan det här berättar för mig vart jag ska! och att klinikerna tilhandahåller akuttider verkar btw betyda att man kan få en tid i januari, om man har tur.

det var det om mina egentligen alldeles för privata förehavanden. annars så fick jag igår höra kommentaren "ja, jag funderade över vem av mina vänner som skulle kunna tänkas ha en kuvertväska, och då tänkte jag på dig!". det tyckte jag var fint.

sömnig söndag

en helg, julbord intaget i tre omgångar. ett halvdant med jobbet och ett såklart fantastiskt på bommers (två gånger eftersom man får det till brunch också, vilket är ännu bättre). jag tippar tjugo meter mat, minst. och det utan efterrättsbuffén.

jobbets var trevligt på det hela taget. dock hade utbudet av gratis sprit minskat drastiskt sedan tidigare kalas, vilket man med mina nyfunna kunskaper skulle kunna kategorisera som positivt på makronivå (då mindre sprit = mindre fylla = mindre tragiska beteenden och mindre sexistiska utbrott) men som negativt på individnivå (= jag ville ju få en gratisfylla). det ledde iofs till att jag måde prima på morgonen efter och red en mycket fin kadrilj på världens bästa prick, även om programmet inte riktigt satt som det borde. så allt gott i slutändan.

den andra julfesten blir bara bättre och bättre varje år. fler och fler bra människor ansluter, och färre läskiga människor deltar. trist nog blev jag inkapaciterad redan någon gång vid halvelvatiden och resten av kvällen tillbringades i sängen på rummet med kindergarten-cop på tvn. men men, arnold är ju inte fy skam han heller.

idag har jag hunnit hem, gå på brainstormingfika och landa i soffan som upptas till hällften av en snarkande sovboll. ganska bra på det hela taget.

trött trött

jag tycker inte riktigt att det är rättvist. jag gick upp vid halv nio idag, jag har inte gjort något särdeles ansträngande, men min kropp bara säger att den vill sova. och det är så alla dagar känns det som. kanske är det något skräp i kroppen. de vanliga tecknen som läskiga munsår och spontannäsblod har gjort sig påminda, men förutom ihållande halsont så händer det inte så mycket. vilket kanske är bra, men om det aldrig kommer så kan det inte gå över heller.

en massa annat är tröttsamt det med. men. jaja.

förresten, om ni har några tips på vad man kan skriva en spännande essä kring män och maskuliniteter om så säg gärna till.

godnatt nu.

freaky friday, eller hur var det?

jag och min mor mailades lite under dagen, om julen och önskelistor och dylikt. hon avslutade sitt mail med: ska strax ut och hinka öl med tjejerna på jobbet.

själv har jag mycket nöjt tillbringat fredagskvällen under en filt i soffan, tills jag nyss tittade på klockan och konstaterade förfärat att den nästan var elva och att jag minsann måste gå och lägga mig.

känns det rätt eller?

tidsmaskin

vad gör jag under den lugna timmen på jobbet på morgonen? pluggar? förkovrar mig med att läsa något vettigt som en tidning? nej, uppdaterar mig på fejan såklar.

kollar på bilder, och läser kommentarerna till dessa. döm om min förvåning när flera av dom är lämnade "12.04 am tomorrow" (med olika tidsangivelser alltså, men imorgon). tänk vad jag drömde om en tidsmaskin när jag var liten och nu är den uppenbarligen här, i form av facebooken. den är inte riktigt som jag tänkte mig.

julkalender

jag har inte sett ett enda avsnitt av svt:s julkalender än, och inte heller har jag någon hemma på väggen med luckor att öppna. det har inte blivit så helt enkelt.

men det finns andra kalenderaktiga sysselsättningar man kan ägna sig åt. till exempel DN:s tävling "illustrerade klassiker" där man utifrån fina bilder av stina wirsén ska gissa boken. jag gillar DN:s jultävlingar. om det var förra året eller året innan som jultomtarna var, dom var jag alldeles förtjust i. men den här gillar jag också, vilket kanske har något att göra med att jag spontant kunnat alla utom en än så länge? det blir nog svårare sedan.

annars har jag en favorit sedan ett par år om man nu ska tala om den hära digitala sfären. den kräver dock att man har något av en faibless för ordvitsar, men jag tycker att den är himla fin. tyvärr har dom tagit bort tidigare års julkalendrar, så än så länge finns det inte så många luckor att titta på. här alltså.

sverker i våra hjärtan

när man jobbar med kundkontakt så möter man det mesta i spektrat mänskligt humör. en del är förstås glada och trevliga. de lägger fram sitt ärende och är ganska nöjda med det besked de får (som att det som står i villkoren faktiskt gäller, nej inga undantag tyvärr). men väldigt många är inte lika glada. de är sura, otrevliga, kommer med förolämpningar och utskällningar. jag förstår att man kan bli besviken när det inte går som man trott, eller sur när bilen pajar, men så mycket finns det inte vi kan göra.

en rolig kuriosa, vilket då var poängen med det här, är hur stor andel av dessa missnöjda själar som, när de verkligen vill hävda sig och sin sak, drar till med sverker. olofsson, i plus alltså. om ni inte fixar/betalar/ger mig det här så ringer jag sverker! och då ni!

jag tycker på något sätt att det är lite fint att han är så innästlad i folks medvetanden att han är den första som dyker upp när dom i sin upprördhet vill komma med något riktigt kraftfullt.

inte riktigt än

letti är ju julgalen sedan ett tag, joanna rapporterar om att julen har kommit till tensta, men själv kan jag inte riktigt säga samma sak. jag känner mig väldigt efter i hela julstöket, eller snarare med julkänslan kanske, och julen har inte kommit till lilla essingen för min del. nu bor jag ju för närvarande inte på ön, inte på heltid iallafall, så det gör väl sitt.

det går inte så bra för mig. första året hade jag vattenläcka och hade ett hem inlindat i byggplast och byggdamm (dessutom utan badrum vilket var lite problematiskt), förra året hann jag bara inte riktigt med, och nu är jag som sagt lite utlokaliserad (vilket egentligen inte alls är dåligt, men jens är inte direkt jultoken nummer ett).

men! jag har ett julprojekt som minsann ska bli av. i år ska det bli pepparkakshus. det har jag inte gjort sedan jag var liten, då vi gjorde ett de flesta år. men då var det ju mest mamma som stod för själva görandet, medan jag mer stod för dekorerandet, så det blir lite upp till bevis nu. för att förebereda mig, och för att spä på julkänslorna, så tittar jag på leilas jul på tv:n där det uppenbarligen ska serveras tips på hur man gör husen riktigt fina.

när det väl blir av (för det ska det ju bli) så ska jag försöka prestera bildbevis.

hoppsan

jag som tyckte att jag var ganska duktig som bara tog mig en kort lunch och dessutom fortsatte läsa om lönebildningen medan jag slevade i mig min soppa insåg just att jag suttit och läst bloggar i en halvtimme efter att jag bara skulle skriva ut ett papper i datasalen.

fler inte så effektiva saker idag:
- att börja dagen med att bråka med unis skrivare i ca en timme.
- att ha glömt huvudboken till nek:en hemma.
- att inte planera vart man ska, vilket betyder att jag nu ska springa från A till F-huset för typ tredje gången idag

det är för övrigt världsaidsdagen idag, det vet ni va?

torsdagen

idag har jag varit på universitetet i ungefär tio och en halv timme. och faktiskt varit förvånansvärt effektiv den största delen av tiden! jag har hunnit läsa en sisådär 80 sidor, vilket är väldigt mycket för att vara jag, och dessutom haft ett seminarium.

jag vet att jag har mig själv och min dåliga planering att skylla, men det här med att försöka plugga en sisådär 150 % och dessutom jobba börjar bli lite väl nu. jag kände mig så duktig så duktig efter den dårå effektiva dagen, men när jag satt på seminariet och inte lyssnade utan kollade på alla de uppgifter jag ska hinna skriva och alla de texter jag ska hinna läsa till alldeles för snart så ville jag mest gå och gömma mig till februari. vilket är synd, för när det inte känns som om jag ska spricka så tycker jag att det är så himla roligt att plugga nu. stimulerande ni vet. jag vet inte vad som tagit åt mig, men jag tycker till och med att det är lite roligt med nek:en.

och det här med julen? med julbakande och julklappsshoppande (för vilka pengar då) och julpysslande och julgransklädande och allt. när är det tänkt att man ska hinna med det egentligen?

måndag

idag har inte varit en särdeles bra dag. den började ganska bra ändå, det var inte allt för svårt att ta sig ur sängen trots att klockan ringde kvart över fem, det faktum att det snöade på riktigt gjorde att jag glatt hade överseende med att snön blåste in på halsen på väg från bussen, och ibland är det ganska trevligt att sitta alldeles ensam med sin tekopp på jobbet på morgonen.

men sen var det ganska mycket att göra, vilket inte är så farligt i sig, men det i kombination med att programmet vi jobbar i är helt uppfuckat och kastar ut mig i ökande takt under dagen (tre gånger per samtal ibland framåt slutet av dagen) vilket alltså gör att jag inte kan göra mitt jobb på något bra sätt gör mig stressad och sur. lägg därtill mensvärk och inga värktabletter, totalt 3,5 timmar tillbringade på kollektivtrafiken på grund av snöyran (och bombhot) och ett möte som jag inte var tillräckligt förberedd till, och som de flesta ändå inte behagade dyka upp på.

och ont i halsen. jag har inte tid att vara sjuk alls.

kvällen har dock varit bättre. mat, äntligen, tid att kolla på nyaste avsnitten och upptäckten att kolla på tv-serier på datorn från badkaret är ett mycket bra koncept. nu ska jag kolla lite till, fast i sängen, dricka en kopp ingefärste som min tillfälliga sambo lämnade efter sig och mysa åt det faktum att jag tänker ge mig själv sovmorgon imorgon.

felräknat

jag måste börja kolla på någon form av väderleksrapport. det är ingen bra idé att ha på sig tunna strumpisar, små lågskor och korta höstjackan när det snålblåser och regnar en massa. jag ska alldeles strax gå från jobbet och promenera till bussen i det här fina vädret nämligen, och det känns inte som en bra start på del två av dagen som började åtta på morgonen på jobbet och slutar nio på kvällen på uni. men just nu är jag kaffehypad, så jag är ganska pepp ändå.

opepp är det sock att sitta på bostadsbolaget i två dagar när dom är underbemannade och det ringer som satan. hela. tiden. men folk säger lite roliga saker iallafall. som att dom inte vet hur man ska hantera propellern, eller att dom har problem med sin flipp-flopp. det är mycket mer kommunikation inblandat i det här jobbet än man först tror.

tidelipom

jag tittar upp ur soffan, ut genom fönstret. antingen så tömmer någon ett väldigt stort duntäcke från balkongen ovanför, eller så är det årets första snö som faller. den ligger nog inte så länge på marken, om ens något, och det skulle kunna vara så att det redan har börjat regna istället.

men en liten stund snöade det!

kan någon berätta för mig hur man blir en effektiv människa

det finns så himla mycket som man kan göra istället för att plugga, helt fascinerande. jag ligger en bra bit efter i mitt fina lässchema, och det är en uppgift på två sidor som ska vara skriven till på måndag (i grupp!), men just nu så sysslar jag istället med vettiga saker som det här, och funderar över att det kanske är bäst att först duscha och sedan äta lunch framför greys.

jag sov dessutom alldeles för länge idag. vaknade av väckarklockan hyfsat tidigt, men tyckte att jag efter att ha somnat framåt ett-halv två och sedan varit vaken någon timme under natten förtjänade att snooza. vilket jag gjorde några gånger tills jag troligen rullade över telefonen och stängde av hela skiten, och sedan vaknade förvirrat vid kvart i elva. det i kombination med att jag inte hade någon att pluggdejta ledde till ingen ork alls att ta mig ut till uni.

men! det sena sänggåendet berodde iallafall på bra saker! efter väldigt, väldigt lång tid så lyckades vi tillslut att ta mig ur mitt datorlimbo där programmet varken ville avinstalleras eller ominstalleras, utan bara vara icke-funktionellt och ivägen typ. med vi så menar jag pinsamt nog jens, som envist meckade tills det gick, medan jag mest fyllde funktionen som peppig sidekick. hej brud. dessutom så laddades det under processens gång ner ett annat program med funktionen att avinstallera program. mycket roligt! var då såklart tvungen att sitta och ta bort onödiga program ganska länge, och sedan städa datorn överlag. och vips så fanns det en halv gigs mer plats och klockan var sent.

annars så tillbringades kvällen i går till stor del i lettis kök, där vi åt en massa väldigt god mat och jag bland annat kollade hur många böcker av de 1001 man måste ha läst innan man dör som jag hade läst. typ 57 tror jag att det blev. dessutom kom radiotjänst på besök! tänk att dom faktiskt gör det på riktigt. han trodde inte på att letti hade någon tv... jag i min tur tackade min lyckliga stjärna för att jag var där och inte hemma just då, men har nu fått tummen ur och faktiskt anmält tv-innehav, som det så fint heter.

om någon btw har konstruktiva förslag på hur man blir det där mytomspunna som anges i rubriken, vänligen kom med förslag i kommentarerna

inte lovande

jag öppnade just ett mail från kursansvarige på min nek. det innehöll den rätta raden för duggan jag skrev i lördags, och den där raden känns oroväckande obekant.

själva duggan bestod av tio frågor med fyra svarsalternativ till varje, vilket alltså skulle innebära 25 % chans att svara rätt på frågorna, men det verkar nu inte ha hjälpt mig särskilt. listan med mina svar som jag skrev ner ligger hemma, så än vet jag inte. kanske att jag ger besked om hur det gick sedan, om det nu inte gick dåligt, för då finns det en chans att jag går och dränker mig vid tanken på att behöva plugga in den där skiten igen. nationalekonomi är så inte min grej.

uppdatering efter hemkomst: inte katastrofalt ändå. jag tror det får duga, och de dramaqueen-aktiga utbrotten lägga sig lite.

felsyftning

jag är ju något av en språkfascist, det vet ni säkert. mitt nya utlopp för denna, kanske lite störda, böjelse är att oja mig över svenska journalisters bristande språkförmåga.

idag kan man till exempel läsa i DN, iallafall på nätet, att en av obamaramas centrala egenskaper, tillsammans med att han är cool och inte brusar upp, är att han är cerebral. (ett ord som har något med hjärnan att göra, och annars oftast återfinns i sammanhang som cerabral pares och dylikt) jag tror att personen i fråga kanske menar celeber?

jag har inte så mycket att göra på jobbet (helt oväntat!). märks det?

självdiagnostik

det sysselsätter jag mig med ibland. jag tror att det kanske är någon mild form av hypokondri som tar sig uttryck... det senaste är ju då att jag har ett nedtrampat främre fotvalv. om ni undrade.

jag känner mig i allmänhet lite skröplig just nu. min stora bula i pannan som jag anförskaffade mig under valvakandet igår efter ett slagsmål med vardagsrumslampan har nu lagt sig, men det den har förlorat i storlek har den tagit igen i aggressivitet. jag har ont på huvudet alltså. och i ryggen, vilket jag hade redan igår på dagen, men som inte direkt blev bättre av att sova ihopkrupen i en soffa. och så har jag lite ont i benhinnorna fortfarande! men det är ju så stört dyrt med nya jympadojor.

om ni förresten förväntade er några valanalyser av något slag, såhär dagen efter, så... eh, ja då har ni inte fattat konceptet helt enkelt. mer än att även om jag drogs med lite i den sentimentala stämningen när obamarama segertalade (det kan ju ha haft något att göra med att klockan var halv sex på morgonen eller så) så är det nästan lite läskigt hur folk verkar så exalterade över det här. det påpekades lite krasst imorse att han bara är en moderatgubbe, och även om det ledde till viss diskussion så är det inte helt fel.

nu ska jag gå och lufta min hjärna på seminarium om samtycke i sexualbrottslagstiftningen. tjingeling.

valvakande

klockan är alldeles för mycket för mig egentligen, men ändock så befinner jag mig på valvaka i fruängen och gick inte alls hem när jag borde. men herregud, man måste ju ta sitt ansvar och offra sig för den goda, eller snarare minst onda, saken!

nej, jag kom faktiskt mest för maten och för sällskapet. än så länge är det jag och letti och ems, och john som har gett upp och gått och lagt sig nu. jag tror förresten att emma kanske har somnat lite på golvet nu, men hon repar sig säkert snart. vi har ätit mängder med mac'n'cheese och en massa tillbehör, varpå jag har dött matdöden litegrann och dessutom fått en fin gravidmage. efter att ha spelat guitarhero tills fingrarna krampade och ögonen tårades i väntan på att något vettigt skulle hända så zappar vi nu mellan svt, cnn och femmans filip och fredrik. det är män överallt btw, mest gamla i kostymer.

jag hade som sagt inte tänkt stanna såhär länge, jag har ju en massa att plugga egentligen. men jag har ändå varit ganska effektiv idag, och dessutom övningsskrev jag gamla duggor förut och fick oförtjänt bra resultat, så jag inbillar mig att jag klarar mig alldeles utmärkt ändå. om bara någon vill berätta för mig vad det dära ränteparitetsvillkoret går ut på. någon?

jess. nu ska jag däcka i soffan en stund tror jag. för mer uppdaterat rapporterande, dessutom med fina (?) bilder, säg hej till letti istället.

OBAMARAMA! folks. over and out.

än så länge

jag har kommit upp upp och nästan iväg. vilket matchar min plan om att vara på universitetet senast tio ganska bra. jag har klätt mig varmt, för att jag inte har någon blodcirkulation och fryser som en liten gris så fort jag sitter still, och av samma anledning även packat ner en liten termos med te.

dagens i-landsproblem so far är att jag har insett att jag inte har några hårnålar alls. vilket betyder att jag inte kan sätta upp mitt smutshår, som ska tvättas efter träningen i eftermiddag, och får gå omkring och se crappy ut. jag kommer säkert att springa på någon jag inte alls har lust att springa på bara därför, det brukar vara så.

söndag

och med det en del söndagsångest. är på allmänt pissigt humör, trots att jag har haft en trevlig dag, och en kväll utan något större fel. kanske har det lite med allt pluggande som jag måste hinna med i veckan att göra. har dugga på lördag, och eftersom jag ligger efter och inte förstår så mycket så är det en del som måste göras. kanske har det något att göra med att mitt vanliga söndagssällskap befinner sig på andra sidan atlanten. eller med det faktum att folk man inte känner så värst uppenbarligen har tokkoll på ens liv och leverne.

eller kanske är det bara så det är ibland.

annars har dagen varit bra, med undantag för monsterhuvudvärken jag vaknade med imorse. men jag förtjänade den, så jag får skylla mig själv. promenad till hornstull där jag hämtade upp stina i garnaffären för fika som även eileen anslöt sig till efter ett tag. jag vet inte vad jag gör av min tid, men jag lyckas träffa folk alldeles för sällan. bara dricka te och prata är ju bland det bästa man kan göra. att samtalet dessutom innehåller fraser som "kvalitetsbröst" gör ju inte saken sämre.

nu ska jag försöka sova. det har inte gått så där värst bra i helgen hittills, så jag har lite av ett sömnunderskott. i fredags tog det mig sådär två timmar att somna, och igår kom jag ju inte i säng förrän framåt fem. men jag bestämde mig just för att läsa lite harry potter igen, och det är ju en väldigt trevlig kvällsysselsättning om sömnen skulle svika, så jag ska nog klara mig bra. förhoppningsvis är jag redo för ett duktigt studentliv och många timmar på uni när den nya veckan väl börjar.

lite bättre

idag har jag haft min första föreläsning på män och maskuliniteter, och jag har varit på töntigt bra humör bara därför. nästan lite maniskt tror jag var kommentaren från sofia... någon på kursen sade när vi skulle berätta varför vi valt att läsa den att det var för att hjärnan inte skulle ruttna. ungefär så är det för mig med, och jag myser lite över att få pyssla med det här resten av terminen.

vår föreläsare var en ung, smart, cool brud som doktorerade vid liu. jag tror att hon är min nya jag-vill-vara idol och jag hänger mig åt lite rosa fluffiga forskningsdrömmar för närvarande.

vad gäller resten av tillvaron är jag mest på konstigt humör och pendlar, och önskar att jag vore en mer konsekvent människa. men något ska man väl ha kvar att lära sig

lite sådär

jag har varit uppe sedan halv sex, och jag borde vara trött, men jag märker inte riktigt det just nu. är inte alls redo att gå och lägga mig än känns det som. uppe i varv, eller nåt, det är väl lite för mycket som händer. och jag vill vara vuxen och duktig och fixa, fast det känns inte riktigt som om jag lyckas helt. men ja, försöka gills väl det med.

annars har helgen varit trevlig, med öl och dans och kul grejer, inflyttningsfest med drinkar och en hel del tidningsfixande (ångestlättande!). inte så mycket sömn dock.

just nu kontemplerar jag det faktum att jag ligger en tre-fyra kapitel nationalekonomi efter, och att jag börjar min masulinitetskurs imorn och inte läst ett dyft av det heller. men äsch, det där med att läsa allt måste ju varit en tillfällig avvikelse i mitt studiebeteende, det var bara väntat att det skulle ta slut någon gång. i övrigt så har jag lärt mig att kinder-ägg-choklad hjälper mot det mesta, och det är ju inte att förakta.

avreagera

JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ ALLA JÄVLA TOMTAR!

årstiden och helgen

man skulle kunna beskriva min dag än så länge såhär:
jag gick upp ur sängen och satte fötterna på golvet där det var kallt, och jag frös. jag klädde på mig och jag frös. jag gick ut genom dörren och tog mig kollektivt till arbetet, och jag frös. jag sitter vid skrivbordet, inlindad i min stora halsduk, och jag fryser. dessutom så var det nästan mörkt även när jag åkte, även den sista biten. jag glömmer bort hur mycket jag ogillar det här, varje år. mörker, trötthet, men framförallt kallt kallt kallt, jämt.

fast förutom det (och det faktum att jag fortfarande inte fattar något av nationalekonomin fortfarande) så är ganska många saker trevliga. i helgen har jag varit maratonsocial känns det lite som. bio på fredagen med katarina m.fl. där vi såg baader-meinhof komplex från första raden, och nästan trodde att vi skulle skjutas och sprängas vi med. den var bra, och kan rekommenderas, men jag känner att jag inte riktigt smält den än. lördagen var hästarna och hoppande, sedan middag med min mamma som verkar se det som sin uppgift att göda mig, och avslutades med juno tillsammans med letti och katina, vilka det var alldeles för länge sedan jag träffade.

igår så turistade jag lite i min egen stad och kollade på högvaktsavlösningen vid slottet, där somars lillebror som gör lumpen knatade runt. det var ganska kul, på ett fascinerat, förundrat sätt. unga män (det var bara män nu), i sina bästa år tillbringar sina dagar med att stelbent paradera i underliga outfits med tofshattar, skyldra gevär, slå på trummor och skrika lite. helt medeltida enligt min uppfattning. fast jag är ju lite torsk på töntiga turistprylar och var tvungen att kolla vad det kostar att gå in på slottet, för där har jag aldrig varit. 35 spänn om man är student! inte illa. det kanske blir nästa söndagsnöje.

jag bara undrar

sitter på universitetet och väntar på att min föreläsning ska börja. jag behövde skriva ut lite papper innan, så jag har placerat mig i datorsalen i lantis för att uträtta detta och fördriva min tid en stund.

i en datorsal på ett universitet borde väl tanken vara att man ska kunna sitta och plugga, skriva sina hemtentor och uppsatser och sånt, och för det kan man ju tänkas att det behövs lite såndär studiero. det tycker dock inte vem det nu är som bestämmer här, för på ordentligt hög volym pågår någon sort country-maraton på våningen ovanför, vilket dånar i hela salen. jag förstår inte? tilläggas ska att detta är den största datasalen i bruk just nu.

detta kombinerat med att de billiga matställena stänger, att mikrovågsugnarna decimeras och att te- och kaffepriserna ökar lavinartat får mig att fundera över om dom ens vill ha studenter här längre, annat än på själva föreläsningarna? vi kanske tar för mycket plats eller så.

utmaningen: bokarna

Letti utmanade mig. Och jag sitter ju faktiskt på jobbet med sådär halvmycket att göra, så varför inte. Hon har själv svarat här, och Joanna här.

1. Vilken bok läste du senast?
Jag läser oftast flera böcker samtidigt, även om jag brukar tänka att jag inte ska göra det. Just nu håller jag mest på med "Boken om Blanche och Maire" av Per-Olof Enquist. Jag har inte kommit så långt än, men jag tror att den är jättebra. Språket är på något sätt kärvt och poetiskt samtidigt. Annars så har har jag några sidor kvar i "Livläkarens besök" av samma författare.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Jag vet inte. Jag har för det mesta boktorka, vilket gör att jag brukar botanisera i lettis, jens eller min mammas bokhylla ganska ofta. Snart ska jag börja min maskulinitetskurs, den litteraturen känner jag mig ganska pepp på, men jag tycker inte riktigt att det gills. Kom gärna med boktips.

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Alltså, jag vill ju säga kvinnliga. Främst för att jag tycker att jag har ganska mycket chiclit, genuslitteratur och kvinnliga deckarförfattare. Men det stämmer säkert ändå inte. Svårt att veta från jobbet, ska kolla när jag kommer hem.

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker "nu har jag kommit en fjärdedel", "en tredjedel", "hurra! hälften!" osv?
Väldigt sällan. Gör jag det så brukar jag inte läsa färdigt, jag orkar sällan igenom böcker jag tycker är tråkiga. Det är liksom inte värt det. Snarare räknar jag ner och tycker att det är jobbigt att boken snart är slut, om jag överhuvudtaget tänker på det. Mest blir jag så upptagen av själva boken att jag inte vet hur långt jag kommit.

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex. omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Kompisar en del, ibland recensioner. Men mest på ren känsla. Jag brukar få ont om nåt att läsa och ställa mig framför närmaste bokhylla och leta efter något som jag känner mig sugen på. Lite som när man är hungrig och går i mataffären och försöker komma på vad man vill äta. Och då kan det avgöras av allt från genre till omslag till tjocklek till titeln, väldigt oförutsägbart.

6. När blir en bok för lång?
Sällan. När den blir det är det oftast när författaren egentligen har en intressant kärnhistoria men inte riktigt kan begränsa sina utsvävningar eller sitt språk så att det blir för mycket runt omkring. Jag kan med vissa typer av böcker bli lite otålig över att historien inte rör sig tillräckligt mycket framåt, snarare än att böcker någonsin är för långa. Långa naturbeskrivningar får jag ibland spel på, fast de kan ju också vara fantastiska i rätt sammanhang. Jo, förresten. Ska man vara krass och praktiskt kan en bok vara för lång när den blir så tjock att jag inte kan ta med mig den ut i världen. Jag tycker om att läsa lite varstans. Men det handlar ju egentligen inte om böckerna.

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Ja, oftast. Men om det är väldigt tungt språk så tycker jag att det kan vara värt det att läsa på svenska för att slippa sitta och fundera så mycket.

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att
läsa?
Ojoj, den här var svår. Nu är jag som sagt inte hemma och kan kolla på min bokhylla och komma ihåg mina favoriter, så det är inte säkert att det här är dom senaste. Men så kände jag lite med "Bögjävlar". Jag vet inte riktigt varför, jag är ju varken man eller bög, men det kanske har något med att bli definierad och instoppad i fack som man inte valt. Erland Loes "Doppler" är fantastisk. Den ska alla läsa. Och jag tror att alla ska läsa "Boken om Blanche och Marie" också, men jag är ju som sagt inte färdig än.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? I så fall, när ger du upp?
Ja, det kan jag. Fast det varierar ganska mycket på när jag läser den och vilket humör jag är på. Ibland är jag bara humör för lättlästa böcker och letar efter anledningar att byta från den jag läser. Då brukar jag iochförsig inte se det som att jag lämnar boken, mer som att jag pausar. Har nog en fem stycken såna just nu, och jag läser faktiskt i dom lite så och då, om än inte så ofta. Men är en bok riktigt dålig så kan jag dumpa den helt, jag tycker bara oftast inte att dom är så dåliga.

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Eum. Romaner? Det är väl en ganska bred genre, men det är ju mest såna jag läser, om än av varierande kvalitet. Annars läser jag många deckare, men ganska många av som lånar jag av min mamma, så dom bor inte hos mig. Science fiction har jag ingen förutom Potter och Sagan om ringen, den genren är nog minst.

tillbaka

nu är jag hemma igen! efter en kortsemester som på det hela taget var lyckad. det finns inga bilder än så länge, dom bor i kameran fortfarande, men kanske kommer dom senare.

men oj vad jag gillade berlin. så himla trevlig stad, och det faktum att man kan köpa billig mycket god kebab och sjukt billig öl överallt gör ju inte saken sämre. vi hann med ganska mycket tycker jag, främst på bekostnad av sömnen. sov nog mellan tre och fem timmar per natt eller så... det är svårt när man vill hinna med kalas på kvällarna och turistande på dagarna. och ändå hade jag velat göra mycket mer. men nu hanns det med bland annat DDR-muséum, gigantiskt sovjetiskt monument, second-hand-rotande (dock ej shoppande) promenad längs karl marx allé, i freidrischein och kreutzberg (ursäkta stavningen) och lite mer stans. det intogs även en massa god mat och fika, dracks sjukt mycket öl och besöktes diverse uteställen. soli-partyt i ett ockuperat hus var ganska kul att ha varit på, fast mest ur ett studie-syfte, men bäst var klubben i ett höghus på 15 våningen med packat dansgolv och goda drinkar. hela resan avslutades lite väl dramatiskt med att vi var några minuter ifrån att missa planet hem, efter sjukt mycket stress och språngmarsch.

nu är jag alltså hemma, och började med att sova i tolv timmar i sträck igår natt. idag sitter jag på jobbet och har ungefär lika roligt som vanligt. men idag är faktiskt ingen vanlig dag, om ni nu undrade. idag är det sju år, vilket ska firas med cohen-konsert, middag och bubbel. det känns så väldigt bra.

undanflyktsbloggande

imorn åker jag alltså bort, och idag har jag en tvätt- städ- och packdag för att allt jag har med mig ska vara rent och för att det inte ska vara ångestfyllt att komma hem till ett skräphem som det jag har nu. jag råkade bara, som alltid, beräkna tiden lite optimistiskt. efter att ha kommit hem lite sent och insett att jag måste gå igen tidigare än jag trott för att hinna till min mamma och hämta väska och sedan hinna ha en social kväll med jens så blev det ganska lite tid emellan. när jag dessutom lagt cirkus en halvtimme på var-är-mitt-pass-paniken (ångest ångest, kallsvett och hjärtklappning) så var det ännu mindre tid kvar.

logiskt nog så smiter jag en stund för att samla mig och för att blogga. på max en timma och en kvart, helst, så ska jag städa färdigt lite i badrum och kök, plocka undan alla mina saker (varför har man så många saker?!), dammtorka rummet, tvätta klart och packa allt jag ska ha med mig. spurt blir det.

och ja, jag ska sy lite också. det ska jag göra nu tror jag.

fina flickor

middagen hos sofia blev förevigad. i lite suddiga, gryniga bilder för att jag inte tycker om blixten, men ändock förevigad.

sofia och lina posar sött


sofia och helena, a.k.a min brud på jobbet

sara, som inte tror att hon fastnar på bild. men det gör hon, och bra dessutom

måndag

idag jobbar jag. faktiskt, även om det inte är så där jättemycket att göra utan bara lagom. min chef väljer att lägga en fin kommentar om arbetsbelastningen (eller möjligtvis min arbetsmoral?): när jag frågar om det är lugnt att jag går hem 16 istället för 16.30 för att jag ändå inte kommer kunna göra något vettigt den sista halvtimmen (för att då ska jag byta arbetsplats och arbetsuppgifter, och det är ändå mest dött den sista tiden) så svarar han med "till skillnad från resten av tiden menar du?"

har gått lite på upptäcktsfärd på jobbet idag btw, och rotat igenom förråd i sökandet efter ett värmeelement. i det hemliga konstiga förrådet fanns det inte bara en, utan två JÄTTESTORA platt-tvsar. som bara står och skräpar. jag undrar om dom märker om jag smugglar ut en?

jag är i allmänhet ganska snurrig idag. tror hela tiden att det är tisdag av någon anledning, vilket är konstigt eftersom jag jobbade i fredags och sedan har haft en normal helg. väldigt trevlig var den också, även om det inte har med förvirringen att göra. fredagen tillbringades som sagt hemma själv, vilket var mycket trevligt på de flesta sätt iaf. på lördagen så var det hästarna såklart, och middag hemma hos sofia med dom bra från jobbet. jättemycket jättegod mat, efterrätt och ost, och bra drinkar som jag gjorde. vi uppdaterade helena som inte jobbat på väldigt länge om allt skvaller från jobbet och avhandlade de flesta intressanta ämnen man vill prata om (jobb, kärlek, snusk och sånt) söndagen var lugn och fin med bakisdag och berlinplanering. dit ska jag åka, berlin! vet inte om jag skrivit det på bloggen. jag är så pepp!

idag uppmärksammade sofia mig på att det alldeles snart är den 15 september, vilket innebär att söka till högskolan. och den numera traditionella vad ska jag göra med mitt liv-ångesten infinner sig såklart. jag vill ju bara läsa genus egentligen, men det kan man ju inte göra hur länge som helst. har ni några tips så är de välkomna.

fredag (a.k.a. ungdomslivet, det vilda)

jag ligger hemma på i min lilla soffa, inlindad från top till tå i en filt (för att jag inte är någon riktig isbjörn) och har fredagsmys bara jag. och det är ju ganska praktiskt, för jag kan äta mat med hysteriskt mycket vitlök i, och jag kan kolla på stört många avsitt av scrubs i rad om jag vill.

det gör jag dock inte just nu. efter att ha zappat och simultankollat på csi och idol ett tag är det nu bara idol kvar, och jag inser vad jag saknar. någon att häckla dom tillsamman med! det är ju det som är behållningen med hela programmet. dom är orange, och dom sjunger faaalskt och dom är fåniga och gör fjolliga rörelser med händerna. och jag har ingen att fälla dryga kommentarer med! attans. jag ska nog ge mig på scrubs ändå, och kanske en frusen brownie eller två.

att komma igång

nu har jag inte bloggat på ganska länge, och det blir ju svårare och svårare att skriva ju längre man väntar. åtminstone för min del. så jag börjar med ett litet övningsinlägg, ett sånt som egentligen inte handlar om så mycket alls.

btw! någon som bloggar mycket mer än jag är letti, som kommit ut här. det är faktiskt himla bra när ens vänner bloggar, man kan stalka dem på så många olika sätt då.

häromdagen så förstod jag för övrigt lite av vad vi pratade om på föreläsningen! woho! visste ni förresten att det finns den ursprungliga phillipskurvan (det är i phillipskurvan man menar att inflation och arbetslöshet hänger samman), den modifierade phillipskurvan, den långsiktiga phillipskurvan och inte minst knorrphillipskurvan. enligt min föreläsare iallafall.

nu är klockan alldeles för mycket, och jag borde definitivt sova istället för att blogga. speciellt eftersom jag har tänkt att plugga något sånär effektivt imorn, till skillnad från de två senaste lediga dagarna. jag peppar så gott jag kan och tänker att jag sak belöna mig själv med genuspub efteråt. jag skippar nog FITT-nessdelen dock.

suicidal

jag har jobbat ett par dagar i veckan, och jag ska jobba imorn. på jobbet står radion på och skvalar hela dagarna. vem det nu än är som bestämmer vilka låtar som spelas på radion så verkar dom kollektivt ha bestämt sig för att katy perrys låthärke i kissed a girl är den bästaste låten i helahela väärlden. alla. reklamradio som sr.

får jag höra den en gång till så vill jag döda någon. helst dom dära som bestämmer låtarna, eller katy perry her self. men dom finns inte så nära till hands, så det slutar nog med att jag hoppar ut genom fönstret ner på parkeringen. hej hej, ha det så bra.

dagens reflektioner so far

jag klippte mig i förrgår. ganska mycket faktiskt, med mina mått mätt. och sedan dess har jag iallafall träffat en sisådär sju personer som jag räknar till mina vänner, och idag ett antal kollegor. och ingen, i tell you INGEN, har spontant sagt något i stil med "åh, har du klippt dig". jag kanske är ful i håret? att det är därför ingen vågar säga nåt.

idag ringer det ganska ordentligt på ett utskick på jobbet, men det är ingen större fara än sålänge på stressfronten. däremot håller jag på att få en hjärnblödning av irritation på vissa människor. bara fyi, när du har fått ett erbjudande, ring inte och läs upp det i telefonen. "jaa, hmm, här står det att den gäller för bärgning, hyrbil blablabla". jamen grattis, du är läskunnig! ställ en fråga eller lägg på. ställ dock inte frågan/påståendet "men, det här kan ju inte stämma". nej förstår du, det gör det inte. vi bara ljuger lite sådär, skriftligt i ett brev, för potentiella kunder. heja.

tanten

jag sitter på jobbet och broderar korsstygn framför datorn. jag har också med mig en stor påse hembakade bullar att bjuda kollegorna på i eftermiddag. letar ni efter en liten tant? här har ni mig!

sammanfattning, snor och betydelsen av sperma

joanna skriver om sin hektiska helg. min har varit lite lugnare, men det var något av en pärs ändå, speciellt eftersom ganska mycket att göra var kombinerat med snorförkylningen from hell. jag tror att minst halva min hjärna har runnit bort vid det här laget.

men himla bra har det varit ändå. i fredags var det supertrevlig middag med gamla genusar. vi åt mat och tårta, spånade festmusik (eurodiskon hade en framträdande position, men fick inte riktigt så mycket utrymme på listan sedan)och youtubade gamla nittiotalshits. lördagen bjöd på jubiléumsfest för rebella, vilket var jättekul så fort som musikångesten hade lagt sig, och efterfest med dans, tequila (but why?) och skvaller i tensta. den här gången sov jag på andra sidan gården... sedan på söndagen var det födelsedagsbrunch för bästa bästa letti. bättre bakismat än den som joe hade fixat går för övrigt inte att hitta. ägg, bacon och våfflor!

förutom alla trevligheter och bristen på sömn så är mitt största intryck från helgen det faktum att jag blev uppdaterad kring, och förfärad över, hur många konstiga regler det finns kring inseminering för samkönade par, och hur mycket de skiljer sig åt runt om i landet. visste ni t.ex. att det bara är den kvinna som föder det första barnet som får fortsätta bli inseminerad. för männen i de heterosexuella förhållandena kan ju inte få barn, och det får ju inte bli orättvist. av samma rättviseskäl så testas även den kvinna som inte ska bli gravid för alla tänkbara sjukdomar och fel, trots att man uppenbarligen inte använder någon sperma från denna part. eller, visste ni att i vissa landsting så får man bara ett insemineringsförsök (och hur stora är oddsen då?). eller att det i vissa landsting kan kosta så mycket som 25000 kronor att få assisterad befruktning, för samkönade par dårå. för dom har ju valt sin barnlöshet.

sverige 2008 gott folk. heja.

förutsägbart

alltså, jag förstår att betraktelser över min egen uttråkning inte är särskilt intressanta. men just nu har jag inte så mycket bättre för mig.

jag jobbar det lite senare passet på jobbet, och sitter således kvar i två timmar efter att ALLA andra gått hem då jag svarar på de få samtal som kommer in (nu var det nog närmare en kvart sedan det ringde sist) samt betalar lite fakturor. fast ska jag vara ärlig så är det mest slösurfande, vilket gör det lite jobbigt att internet hänger sig och stänger ner saker. det kanske är någon kosmisk vink om att jag borde plugga lite iallafall, om jag nu ändå inte ska göra så många ryck som är arbetsrelaterade.

jaja. jag hade tänkt att sysselsätta mig med broderandet som jag långsamt försöker komma igång med, jag tog med mig tyg och tråd och spännram och allt till jobbet. fast ingen nål. heja.

egentligen borde jag blogga på den andra bloggen, men det kräver tankearbete, så jag gör inte det heller.

på min lilla att-göra-lista över dagen har jag iallafall kryssat av alla punkter. det känns lite bra. skicka iväg en rolig grej var en av sakerna. vem vet, någon av er kanske får en överraskning på posten snart.

upptadering en hel kvart senare:jag börjar känna mig sjuvk. ont i halsen och huvudet och varm. och jamenguva kul att första bussen från jobbet går 25 minuter efter att jag slutar. jag ska nog ta och sno plåster som kompensering.

förresten

så är jag gladare nu. humörsvängningen har gått uppåt, och i allmänhet verkar det mesta lite bättre på dagtid.

en av de saker som piggat upp mig är att sossebloggen är här.

varför världen suger

på väg hem från en trevlig tillställning, en sådan med kräftor. kollektivtrafiken motarbetar mig såklart, den tycker aldrig om när jag ska hem från söderorten, så jag hänger en stund på seven vid hornstull för att komma undan kylan. står och tittar på tidningsstället där glansiga magasin riktade till män med kvinnor i mycket lite kläder på framsidan och puffar som "maria har händerna fulla" (jag bara gissar att det syftar på tjejen som skyler sina bröst med händerna på bilden) samsas med glansiga magasin riktade till kvinnor med tjejer i bara lite mer kläder på framsidan.

sitter på bussen och ser två tjejer som ser lite yngre ut än jag, med mycket blonderat hår, mycket bröst och mycket korta kjolar. ganska berusade tror jag, ganska högljuda. och jag vet att jag föraktar dom lite fast jag inte erkänner det. att jag tycker att jag är lite bättre. samtidigt som jag under större delen av kvällen bara kännt mig ful och fel, och trots att jag vet att det med största sannolikhet bara är i mitt huvud så är känslan där likamycket för det.

och den allmänna inställningen till livet, kampen och feminismen är: vem försöker jag lura? hur mycket genus jag än läser så suger världen ändå, systerskapet är inte allomfattande (och är det då systerskap egentligen?), det omfattar inte ens en själv ibland, och troligtvis kommer ingenting att bli särskilt annorlunda.

fucking hell.

bokar

i konceptet sommar ingår att plöja böcker, åtminstone i min värld. helst deckare och kravlösa underhållningsromaner ska det vara. jag har tänkt att jag inte har hunnit med det i sommar, som en del i att sommaren knappt känts som sommar alls, men när jag låg och inte alls kunde sova häromnatten (och därmed avhandlade alla hörn av mitt liv i huvudet) så insåg jag att några har det hunnits med iallafall. här kommer en liten tematiserad lista med lite subjektiva åsikter inslängda, helt enkelt för att listor alltid är roligt.

chiclit (som i om tjejer, inte som i brudigt)
penelopiaden av margaret atwood började jag på i förrgår och avslutade igår. den var visserligen mycket tunn och lätthanterlig, men det är ändå ett bra tecken. penelope är odyssevs fru, och det här är hennes sida av illiaden och odyssén. rolig, bra, feministisk och med väldigt trevligt språk. läs!
en deckarroman, typ, om en rödhårig tv-journalist som klampar in i ett morddrama. kommer inte ihåg vad den heter just nu! lånades av letti, och den fyllde precis behovet av lättsam läsning som jag behövde på gräsmattan med roliga punchlines och lagom män-är-idioter-attityd.

homos kinda
no tears for queers. reportagebok om hatbrott mot homosexuella (män). tre fall av misshandel, mord och lemlästning tas upp, från sverige och usa. sorgligt sorgligt, men väldigt intressant. beskrivningen av händelseförloppen är väldigt målande och jag gillar att personporträtten av förövarna är så väl utbyggda.
faghag. mest nöje, ett av mina prajdfynd för 40 spänn. kul bok om ett intressant och ganska baktalat fenomen, med fina beskrivningar av personerna som porträtteras. jag ville festa i tyskland på bögklubbar sen.
bögjävlar, the pocketversion. jag läste bloggen ett tag innan boken släpptes, men kom mig aldrig för att köpa den då. nu blev den mitt andra prajdfynd för 40 kr,och jag är mitt i nu. den är bra hittills, fast jag känner inte att jag kan bedöma innehållet sådär särskilt än. men dom är himla välformulerade! jag gillar språket.

musikrelaterat
springsteenland. typ svenska musikjournalister (eller dylika tyckare) som skriver om bruce ur sina perspektiv. jag började läsa den i min bruceeufori efter göteborg, men den motsvarade inte riktigt förväntningarna, och den är inte avslutad än. texterna var ganska ojämna, och de som var sämre var ganska klyshiga. men jag ska fortsätta sen, jag tror att det blir bättre.
mannen som förstörde mitt liv. svensk medelålders poet skriver om sin polare leonard cohen. mycket bättre än ovanstående, även om det blir lite för mycket av polar-syndromet här och var, och lite "kolla-på-dikten-jag-skrivit-förresten", men annars bra. cohen är frekvent på poden just nu.

annars
montecore. jonas hassen khemiris ett öga rött blev så himla hyllad så jag tror att jag inte tog den till mig så värst just därför. det är någon knäpp reaktion hos mig. den här andra som utspelar sig omväxlande i en brev/mailväxling mellan jonas och dennes försvunna pappas vän kadir och omväxlande i berättande stycken om fadern och familjen och sverige och jonas uppväxt. efter att ha startat lite segt, troligtvis för att jag inte hade tillräckligt med tid för att läsa, så gick den, som dom säger, rakt in i hjärtat.
harens år av paasilina har ju människor sagt att man ska läsa jämt. den och allt annat han skriver om. nu har jag iallafall börjat, och jag gillar den skarpt än så länge. den påminner mig om erland loes doppler som jag läste i våras och blev helt kär i. alla böcker med meningar som lyder något i stil med: jag döpte honom [älgkalven som han tar hand om efter att ha ätit upp dess mor] till bongo, efter min far. min far hette inte bongo, men det är ju tanken som räknas, måste ju bara läsas.

previously on...

sofia konstaterade nedan att jag bara bloggar när jag jobbar, och det verkar ju stämma. nu har jag varit ledig i nästan två veckor, och jag har sysselsatt mig socialt så bra att bloggtid eller lust inte riktigt infunnit sig. jag har ätit middagar, after-workat, gått på konstfest och ätit scones. mycket bra. dock så har det mesta inneburit alkohol på ett eller annat sätt, i söndags konstaterade jag att jag druckit sex av sju dagar under den gångna veckan. lite obehagligt, men nu ska jag ändra på den saken nu tror jag.

fast med fylla kommer roliga fylleidéer, det är en perk. delsett projekt som kanske sjösätts på måndag och som jag är väldigt nyfiken på om det blir något vettigt av. det vore väldigt roligt. även lösa planer på semester har formulerats, men det känns lite mer osäkert om de genomförs. fast jag skulle väldigt gärna åka bort...

på gnällfronten så är jag på en arbetsplats som för närvarande är i ständig fysisk förändring. idag var dörren på ett annat ställe när jag kom, och jag fick en kör av mansskrik på mig för att jag trampade på fel ställe på golvet. med byggarbeten kommer även buller, det är mest det som är problemet. jag har även börjat få ont i halsen, vilket med tanke på att jag umgåtts med bacillhärdar i tre dagar kanske inte är så förvånande, men inte roligare för det. och så har jag oförklarligt ont i skuldran! jätte.

imorgon ska jag gå på min första nationalekonomiföreläsning, det gör mig lite nervös. mina fördomar säger mig att folk kommer att ha skjortor på sig, vara utstuderade brudar/snubbar och höger. och så är jag rädd för matten och att jag inte kommer att förså något av formlerna. jag hoppas att jag blir motbevisad på båda punkterna.

wtf?!

alltså. jag vet inte riktigt vad som just hände.

friidrottspsykot som jag av förklarliga anledningar inte är särskilt förtjust i kom över till köket i min hörna (där jag för övrigt är helt ensam idag, astråkigt). han konstaterade högt med en suck att det inte fanns några rena koppar... jag upplyste honom att det var rent i diskmaskinen, så att han kunde ta en kopp därifrån och tillade att man gärna får plocka ur diskmaskinen när man ändå håller på. "jasså, det får man" skrockade han.

en stund senare, efter att ha tjabbat med snickarna en stund så går han förbi där jag sitter, böjer sig fram, klappar mig på armen och viskar:
- vad fin du är i håret idag.
- eh, öh, tack. sade jag, som det oartikulerade nöt jag är.

och det här har långsamt gjort mig mer och mer upprörd. jag kan inte riktigt sätta fingret på det, jag vet inte exakt varför. att ge någon en komplimang (för det var väl tanken) är ju inte något farligt. men... ja, ändå.

behöver jag nämna att diskmaskinen inte var urplockad sedan?

måndag och helg

måndagsmornar är verkligen inte min grej. de är kanske inte någons, men jag är himla tjurig nu, så jag tänker gnälla. att gå upp halv sex är aldrig bra, och det faktum att det regnade när jag gick hemifrån och att mitt paraply försvann i helgen gjorde mig inte direkt mer pepp. sedan, när vi kommer i i det mörka kalla kontoret så luktar det bullar överallt! och bulldoft är ju fint, men inte så kul när man själv är hungrig men inte får några. dessutom som grädde på moset så byggs det om vägg i vägg med våra platser, så det borras och sågas och hamras från två håll. woho!

men helgen var väldigt trevlig. det kanske är därför det känns så trist att jobba också, för att jag ju vet att man kan ha det så mycket bättre. i fredags så var planen (något ogenomtänkt insåg vi i efterhand) att ta sig till utedansgolvet på stureplan. innan så var det vin hos somar och vattenpipa på balkongen, vilket var mysigt. det var civila vänner i majoritet, så gotlandsanekdoterna (och dialekten)duggade tätt. kvällen avslutades dock abrupt när jag tappade bort alla vid östermalmstorg och sedan i princip hyperventilerade av stress och klaustrofobi. fulla unga brölande män är läskigt. men sedan pratade jag av mig lite med letti och åt kakor i sängen tillsammans med min dator och scrubs, så det blev bra det med.

lördagen var först winnerbäck på zinken - mycket bra konsert, och framförallt så kuvl! vi hade väldigt bra platser, det var bra låtar och bra arr, man kan sjunga med i det mesta och det var bra extranummer. jag gick där ifrån med ett fånleende, världens adrenalinkick och en oförklarlig lust att hångla. efter det var jag inte alls sugen på att gå hem. jag och lina var de enda tillräckligt tappra i sällskapet, men vi raggade upp letti som var öltörstig efter nördträff och linas två barndomsvänner som också varit på konserten. det här med nya människor gör mig alltid lite nervös, och ärligt talat så tycker jag att de flesta är ganska ointressanta, men konstellationen var sjukt lyckad. när lamporna tändes klockan tre så blev vi alla förvånade, och ingen hade nog egentligen lust att åka hem. hade vädret varit lite varmare hade vi kanske knäckt en vinare i björns trädgård, men nu fick det vara.

söndagen tillbringades till stor del i sängen. när jag väl pallrade mig upp så var det teaterbesök och middag med dom bra (och väldigt snygga) tjejorna. sedan var det bra återseende och somna alldeles för sent. vilket då leder till att jag är trött och känslig idag. cirkeln är sluten.

ord, samtal

ibland hör man formuleringar som fastnar. någon önskade en låt på radion imorse, för att den ingav hopp om människans strävsamma kärlek. av någon anledning tycker jag bara att det låter så himla fint.

men det är inte bara bra saker som fastnar. jag pratade nyss med en tant. en sådan som småpratar med en nästan utan att andas emellan, för att man inte ska hinna avsluta samtalet. och hon hinner både säga att lamporna i trapphuset inte fungerar, att hon har bott i våra hus i jättejättelänge och att hon är änka. och mitt i allt, någonstans mellan att hon berättat att hon håller på att bli blind och mellan att hon önskar mig en bra helg säger hon "ibland vill man bara gråta". med liten röst, innan hon raskt pratar vidare (fortfarande oavbrutet).

tidelipom

det är en tunn grå matta ute idag. enligt smhi ska solen gå upp 04.49 idag (hur bestämmer man det på minuten egentligen?), men det var mer mörk höstmorgon än augistidito som väntade mig utanför dörren när jag gick hemifrån alldeles för tidigt. Att regnet öser ner och att jag han bli blöt upp till midjan på de två minuter det tog att gå/springa till bussen gör liksom inte saken bättre.

jag skulle ju syssla med utomhusaktiviteter den här helgen, wtf?! konsert och utomhusdans är inte alls lika roligt i regnställ.

i övrigt har prajden kommit och gått. om någon frågar mig nu så säger jag att det var en jättekul grej. frågade man mig i lördags under paraden så hade jag nog mest fräst och spottat. som en blöt katt ungefär, för det var det jag såg ut och kände mig som. men jag lutar nog åt roligt ändå. det var singstar och nya roliga bekantskaper, sjukt mycket bilfärder och ömsom stekhett ömsom dyblött. och lantisar som lånade lägenheten och lämnade världens bästa tack-för-att-vi-fick-bo-här-present. mat! chips slår blomma any day, så sant. nu ska det hela bara utvärderas ordentligt så blir det bra.

kvällens citat

att dricka te och filosofera ledde fram till följande.

letti om mig:
- du är så himla postmodern!

letti om sig själv:
- det är skönt att bara vara såndär vanlig modern.

det är på lilla e som de intellektuella diskussionerna har sitt epicentrum, bara så att ni vet.

dagens gåta

man måste glädjas åt de små sakerna. jag lyckades lura ut vad en inte alltför artikulerad hyresgäst menade på första försöket:

- hej! det finns inte i köket och sovrummet som man kan ha mycket eller litet och vi vågar inte nu för barnen.

alltså: uppställningsbeslagen till fönstren var trasiga.

konstiga färdigheter är också färdigheter

all is well, but hot as hell

i korridoren längre ner från där jag sitter så visar termometern 29,1 grad, där jag sitter är det ännu varmare. sitter jag med ryggen mot ryggstödet på stolen så blir jag blöt. programmet jag jobbar i fungerar inte heller som det ska, och skickar inte iväg just de akuta ordrarna. mycket praktiskt. nämnde jag att min väckarklocka ringde 04.50 imorse och att jag somnade vid ett? pigg och pepp, så skulle man kunna beskriva min antites idag.

men det var inte ett tjurigt bitchinlägg jag skulle skriva nu. jag skulle skriva om att helgen har varit fylld av hästar och sol och bad och trevligheter. och att jag har haft det väldigt bra. jag har hoppat en massa och ridit i skogen och myst med solvarma pållar. jag har också blivit förföljd av ca en miljard flugor (en lätt uppskattning) och monsterbromsarna, men det postitva överväger.

en sådan bra helg behövs som uppladdning inför veckan. det ska prajdas, och jag känner mig alldeles för oförberedd och utan koll. det ger mig lite ångest, och jag känner dessutom att jag i allmänhet inte alls gör saker som jag tar på mig så bra som jag skulle vilja. men det blir nog bra tillslut. hoppas jag.

prajden innebär också att jag ska utlokaliseras ur mitt hem under veckan, och lantisar ska inlokaliseras. det känns faktiskt ganska mysigt att bli sambo med han den där en liten stund. vi får väl se hur jag känner om en vecka...

när jag inte gick och lade mig igår så satt jag mycket egocentrerat och läste min egen blogg. jag började precis när jag började skriva, och bläddrade mig framåt ett par månader. jag insåg två saker: dels att jag tror att jag förstår varför folk skriver dagbok, och dels kom jag med kraft ihåg hur jag mådde då. och insåg hur bra jag mår nu, och att jag borde uppskatta det lite mer. det låter sjukt mia tornblom självhjälpstramsigt, men på ett mer banalt plan så känns det som en schysst insikt. typ att trots att jag har den största vad-ska-jag-göra-av-mitt-liv-ångesten på länge, på flera områden i livet, så är ju ändå grunden stabil och det är fett mycket värt. "man ska vara glad att man har hälsan i behåll" brukar ju pansisarna säga, och det kan mycket väl appliceras på den mentala också.

sedan tycker jag av någon anledning att det jag skrev då är bättre än det jag skriver nu, men det bekommer mig inte särskilt för så mycket är det inte värt.

koncentration

det är visst inte så bra att sova en sisådär fyra timmar när man har ett serviceyrke och ska ha hand om människor. då kan det hända att man svarar i telefon med ett aggressivt "hallå!?" istället för ett trevligt "väkommen till Företaget". För att man helt enkelt glömmer bort det här med att man jobbar i kundtjänst och att det är därför det ringer.

vad jag glömde att önska mig

det är väldigt opepp att komma hem klockan ett (även om anledningen till det var väldigt trevlig), när man ska upp klockan sex, och inse att man måste bädda sängen.

jag känner mig ganska plötsligt väldigt opepp på det hela taget. ganska mycket utan anledning dessutom.

jag skulle vilja ha en magic eight ball som jag skulle kunna titta länge på, viska min fråga till och få ett svar som jag vet är rätt. så att alla dom där stora frågorna någon gång faktiskt skulle få ett svar.

Födelsedag del 3

kakorna åts, med stor förnöjsamhet. dock så utbröt lite spidda stön efteråt bland oss som inte kan begränsa oss, utan mååste äta en fjärde bit tårta. lite illa mådde jag.

mina nya kompisar, de små hästarna på balkongen blev bekantade med omgivningen och fotograferade in absurdum. letti shanghajade kameran och gjorde en jens, fast typ på speed, och tog en sisådär 200 bilder på en timma. flest på katina och flodhästen.

en fotnot är att när jag och letti kollade igenom alla jättemånga bilderna så konstaterade jag fundersamt: "alltså, jag kanske inbillar mig, men jag tycker att den [flodhästen] ändrar ansiktsutryck" heja sanna.

vi andra reagerade ungefär såhär efter tillräckligt många kort. men det var ganska roligt ändå.

Födelsedag del 2

vädergudarna var såklart inte alls på min sida, utan hällde ner en massa regn på min lilla ö, vilket liksom spolierade picnicidén. men det gjorde absolut ingenting visade det sig, för picnic inomhus kan vara minst lika trevligt.

vi var jag och alla dom bästa tjejorna (iallafall nästan, några var bortresta och så). och vi lade ut filtar på golvet (ems hade med sig en egen, såklart. och ett eget picnicglas. hon är någon form av überscout i hjärtat tror jag) och åt vår mat och drack vårt vin. Jag fick två tårtor till, vilket då gör tre på en dag, och fina presenter. alla saker på önskelistan tror jag minsann, och några till!

vi lyssnade på musik och gjorde spellistor och fick nostalgiattacker över fucking åmål, otippat men trevligt även det.

Födelsedag del 1

här kommer jag hemsläntrande vid halv elva på förmiddagen och tänker att jag ska äta en tallrik gröt och sedan dra igång med storstädningen här hemma, så att det är presentabelt till i eftermiddag. och vad hittar jag då? jo, en TÅRTA I MITT KYLSKÅP!! jag har världens bästa vänner, och jag tror att jag kommer att ha världens bästa födelsedag.

i födelsedagspresent vill jag ha

det gamla vanliga:
- en plan med mitt liv
- vett nog att inte göra dumma saker
- en liten häst att ha på balkongen

annars:
- fina saker till köket (typ en slickepott, en potatissticka och en sockerkaksform)
- något att fylla mina vita väggar med
- saker att äta
- pussar och kramar

så nu vet ni.

onormalt normalt

så sa dom om det som visst ska kallas sommarväder på nyheternas väder nyss. det vi upplever nu, det dära grå, regniga, kalla och oförutsägbara, det är uppenbarligen precis på linjen för vad som är NORMALT för en svensk juli.

jag ska fan bli flyttfågel när jag blir stor.

bruce, baby. yeah!

i helgen bar det då av till sveriges så kallade framsida, för springsteen på ullevi.

långhelgen inleddes med att jag vaknade med feber och stor förkylning i torsdags. efter 250 kronor spenderade på apoteket så satte jag mig i bilen, där det sedan spelades springsteen i ungefär fem timmar i sträck. ("jens, kan vi inte lyssna på något annat nu kanske? - NEJ!")

när jag blev tillfrågad om att följa med nån gång tidigt i våras när biljetterna släpptes så var det ju klart att jag sade ja, men jag hade väl inga särskilda förväntningar sådär. men ojoj. sjukt roligt var det, och sjukt bra! bruce inledde med born in the usa, 4:e juli till ära, som han inte spelat live på en sisådär 20 år. han hade helt hysteriskt med energi, och sprang runt, flörtade med/skrevade mot publiken, tog in önskelappar och höll appeller. 59 bast, my ass. dessutom är han ju fett snygg för att ha uppnått denna aktningsvärda ålder, insåg jag efter ett tag.

arenakonsert var inget jag hade gjort förut, men det tänker jag definitivt göra igen. jag är inget hardcore springsteenfan som kan alla låttexter utantill, som de jag var där med, men jag stod och hoppade och rycktes med för det. dessutom var det inte alls hetsigt och trångt, vilket jag hade befarat. vi stod kanske 25 meter från scenen, men att behålla sitt personal space var inget problem. jag ska alltid gå på 40+ konserter.

att det dessutom var sjukt bra väder, att vi drack en massa öl och att man fick se bröderna ensjö i tripp trapp trull gjorde ju inte saken sämre. efter konserten blev det då mer öl, en del ur backluckan på bilen, och himla trevligt. fyllekäk, fagotter och däcka i en gigantisk soffa.

dagen efter, efter lite lagom bakistillvaro så åkte vi till tjärnö och hängde med schönbecks i ett dygn. vi fick god mat och det var väldigt trevligt umgänge, även om bröderna lundberg tenderar att ta fram varandras inte alltid mest sympatiska drag. jag tycker, töntigt nog efter såhär länge, att det kan vara lite knepigt att träffa släkten som inte är ens egen ibland, (inte otrevligt alls, men kanske lite på spänn) men nu var det bara supertrevligt. och jag kom över min tröskel för det här med barn och lekar, så alva är min nya kompis.

på vägen hem på söndagen fick jag bestämma musik nästan hela vägen.

det var en mycket bra långhelg, trots snor och kattallergi. det var inte alls trevligt att gå upp (klockan fem) och jobba idag. jag vill ha mycket mer ledigt. beskedet att jag ska börja sju och inte åtta resten av veckan gjorde inte saken bättre heller. men det är en annan historia, och jag ska inte klaga för mycket, för just nu är det mesta himla bra.

varför affärer har öppet till tio på kvällen

för att jag ska kunna glida in kvart i tio och köpa

en liten läsk,
en tomat,
och ett kilo parmesan

såklart.

svettigt

dansa dansa dansa. i bara strumplästen, tills jag var genomsvettig. jag kommer ju på varje gång det händer hur fantastiskt roligt jag tycker att det är, och hur alldeles för sällan jag gör det. men jag vet ju inte var man går för att dansa egentligen. dansgolvet drogs igång av några 40+ par som verkade ha hittat till den ganska fancy restaurangen och sedan stannat kvar. dom studsade runt som galningar, alldeles själva. att fuldansa sådär är ganska coolt tycker jag. jag och katarina har en hel plan föt att öva oss. jag har iallafall kommit en bit på vägen nu, för när dom tog en paus sedan så tog jag och stina över positionen som tokdansare. jag tror att hon sa något i stil med "du och jag och en rökmaskin, that's all we need". jag kan ha rört ihop det, men jag tycker att det känns roligare så.

mañana och sommaralkoholism är för övrigt min nya grej.

sjukt bra

igår när jag kom hem vid halv tolv så fanns det en påse med nytvättade tröjor att hämta tre våningar ner. det är kärlek. jag vill alltid bo där jag bor.

helgen och sedan

midsommar i helgen, den var den bästa på väldigt länge, och det helt utan fylla, skrålanden och nakenbad. det var jag och jens. det var grillning på balkongen i regnet, himla gott bubbel, mängder med färskpotatis och söta jordgubbar. det var bra film.

lördagen var strange väder som förhindrade parkteaterutflykten, men jag och sofia hade en mycket bra picnic i hennes kök istället, och satt och pratade till halv två. vid sådana tillfällen, med sådana bra maratonsamtal om allt viktigt och allt oviktigt, så kan jag nästan bli lite nykär i mina vänner.

söndagen var tårta och tårta och släkt och massor med mat.

idag har jag haft en hysterisk dag på jobbet. det har ringt nästan konstant, och min hjärna mår efter det. jag är sjukt trött. hemma har jag äntligen tagit lite tag i ångesttidningen, med fantastisk hjälp från min redaktörsbitch. men jag är inte klar än såklart... och dom jobbiga samtalen som inte är ringda på en månad är fortfarande inte ringda.

det var den stolpiga uppdateringen. nu kom jag på att jag i min tidningspysseliver helt har glömt bort att jag måste äta mat imorn också, så nu ska jag ställa mig och skrubba potatis och steka zucchini. pepp!

skräp.

alla i hela världen tittar på fotbollen. ALLA. utom möjligtvis dom som demonstrerar, och dom är ju förlåtna. jag är själv i alla fall, och stört uttråkad.

fast mest har jag ångest, för lönespecen, och lönen, och jag känner mig bara korkad. och det finns ingen att prata med för att ALLA är upptagna med att se män springa efter en boll. prioritering minsann.

det kliar, både utanpå och inuti.

semesterplanerna i kras

så jävla tråkigt. vad ska jag nu göra?

måndag

växelfel i ropsten, tjalalalala. inte det bästa sättet att börja varken dagen eller veckan på. först asmycket folk på tuben, sedan huggsexa om platserna på ersättningsbussarna när de väl kom (jag kom med den andra), och sedan mer än 20 minuter sent till jobbet, efter att ha fått gå från hantverkshuset.

nu sitter jag mest och försöker beta av saker innan folkstormen kanske kommer.

helgen spenderades på 3 s, på rösjön, bland träd och konstiga, men fina, små ssuare. det var väldigt bra att åka bort, ut från stan. jag har lyssnat på pass om allt från rock och politik till sektvänstern, badat, tjänstgjort som sjuksyrra och pysslat i köket med matlagning och bullbak. och ätit hajkbananer! jag har en större längtan till landet än jag tror har jag fått erkänna. det här med att vara långt bort från det mesta, det är ganska skönt ibland, och det mesta blir så kravlöst.

på jobbet

såklart... jag sitter och väntar på att få gå på lunch (21 minutes and counting). betalar lite fakturor, i brist på annat att göra. det är fascinerande lugnt idag, mycket trevligt. flickorna på kundtjänst har inte riktigt återhämtat sig från tisdagens extravaganser, så det kan vi nog behöva. jag sitter i receptionen idag, och varje gång någon kommer ner från övervåningen så hör man suckar och stönar och aaaj. alla är lite ledbrutna, och en haltar ordentligt. så fort någon av oss skrattar så följs det av ett oh, aj.

här i repan finns det radio! avancado, det är jag inte van vid, minsann, och jag inser med fasa att jag inte har någon koll på p3:s tablå längre. något som gick nyss var brunchrapporten. jag vet inte om det är ett bra program överlag, men idag hade dom tema lissabonfördraget, vilket var himla kul. inte så mycket för diskussionernas skull, dom verkade mest lite förvirrade, utan för den fantastiska förklarande låten på bumbi-björnarna-melodin.

det jag har kollat upp är när christer börjar. nu börjar det 14 igen, då hinner jag lyssna efter lunchen. mycket bra. christer är himla trevligt.

rapport

det var ungefär så hemskt som jag befarade. jag och mina kära kundtjänstkamrater (som i princip utgjorde hälften av deltagarna, så dålig uppslutning var det) försökte ha en positiv inställning till aktiviteten och peppa varandra under dagen, men det gick inte riktigt att upprätthålla sedan.

det hela börjar med att de som arrangerat alltihop glömmer bort att vi också ska med, alternativt räknar med att vi ska promenera i en halvtimme till idrottsplatsen. sedan visar det sig att den snajdiga killen som arrar är juniortränare på elitnivå eller något i den stilen, och tillika regelfascist, så inga mjuka tag här inte.

istället för att det är en trevlig teambuildingaktivitet som går ut på att alla ska vara med och ha roligt så är det tävling på riktigt. det känns faktiskt precis som i högstadiet. alla grenar utom två går ut på att springa (längdhopp lades till listan, och 60 m häck byttes ut mot bara 60 m rätt och slätt), det är prestigefyllt för folk att vinna och om man till exempel kastar spjutet så att det landar med rumpan först, för att man aldrig har gjort det här förut, så räknas inte ens resultat. ångest mest, precis som i högstadiet.

efter allt jävla sportande så blev det dock bättre. vi skjutsades tillbaka till jobbet, fast jag blev nästan bortglömd igen, och där fick vi god mat och tillgång till alkohol. kvällen utvecklade sig sedan på mycket spännande sätt... väldigt många drog tidigt, för att hinna hem till den där fotbollen, men vi var ett litet järngäng som stannade kvar och höll personalfestfanan högt.

först drack vi raskt upp en box vin på sex personer (då hade vi druckit till maten innan), och när det var slut så ringde vår utbildningschef till sin man som kom i bil och lämnade av två pavor vin till. samma kvinna klättrade in och ut genom fönstret från kontoret för att dra ut sladdar till en stereo som ställdes på parkeringen där vi satt. när vi sedan hade musik så var ju självklart jag och sofia tvugna att dansa... på parkeringen... det är en sån himla tur att fönstren på övervåningen där folk jobbar natt inte går att öppna.

jag var hemma vid halv ett, och idag mår jag väl som jag förtjänar. som tur är gäller det ju även resten på kundtjänst, så vi har en ineffektiv dag tillsammans.

oj vad långt det blev. ja, förresten så har jag träningsvärk och en bula på benet också, och så har mina visdomständer bestämt sig för att idag är dagen dom ska upp, så jag kan knappt öppna munnen för att äta. pepp pepp!

dagens aktivitet

mitt jobb brukar varje år någongång gång i början av sommaren ha vårfest, väldigt trevliga sådana dessutom, åtminstone har det varit så de två år jag varit med hittills. det brukar vara ett mycket simpelt upplägg med temafest med grillning och sprit och underhållning, bland annat i form av min lilla chef som sjunger karaoke.

i år har dock någon snajdig kille på marknadsavdelningen fått den superroliga idén att vi ska ha en halvdags aktiviteter tillsammans innan vi får mat och sprit. och det är ju en fin tanke, men någonstans slog det fel när det sedan bestämdes att vi ska SPORTA ihop. helt retarderat. "företags-OS" kallar dom det för. i lag om fyra ska vi:

- springa hundra meter häck
- kasta spjut
- springa 200 m
- springa 4 x 100 m stafett

alla ångestminnen från högstadiets friidrottsjympa kommer tillbaka. vad hände med kast med liten boll? kan vi inte få göra det?

jag gissar att jag kommer göra något av följande: komma sist i allt; trilla och slå mig; eller spetsa någon med spjutet....

rapport följer.

blaha

det är fascinerande att jag på ett så stort internet kan hitta så lite att slösurfa på. dessutom är mina serier jag följer slut för säsongen och tv:n erbjuder inget roligt alls, så nu kollar jag på en konstig film, bloggar om ingenting och målar naglarna rosa.

det är för ljust för att gå och lägga sig, och jag är för trött för att göra något vettigt. ergo ovan.

och tokig impulsshopping. det sysslar jag också med. konstiga strechiga kjolar som jag i teorin tycker är fina, men som möjligtvis får min rumpa att se lika stor ut som typ australien. det här med kroppen är en konstig grej. man har den med sig jämt, men ändå kan den kännas så obekväm. speciellt när det är varmt, och man måste ha hyfsat lite kläder på sig för att inte smälta bort.

annars är jobbet än så länge (efter två dagar...) trevligare än jag tänkt. folket, dom på arbetsplatsen, inte dom i telefon, är mycket bra. kanske är jag lite positiv till det här med kontorsjobb för att det innebär att jag efter idag har jobbat mer än halva den här veckan. halvdagar före röd dag rules.

som en lisa för själen

jag var på skansen idag med min lovisa, som jag träffar alldeles för sällan nowadays. och det var fina husen, och söta örtträdgårdarna, och renar och getter och grisar och sälar och älgen! och dvärgvaktlar med bäbisar som var så små att dom nästan var humlor. solen sken, som den alltid verkar göra just nu, och jag fick världens godaste matsäck som vi åt (alldeles för mycket av). och innan vi gick hem efter en massa timmar så satt vi på en mur, högt upp på höjden, i solen och bara tittade.

grisen och getterna ville förresten bara hälsa på oss, inte på de töntiga barnen. haha. jag blir töntigt glad av att hänga lite med djuren, och jag vill hitta fler att klappa på. aspis 4-h-gård nästa.

på ett helt annat spår: häromdagen insåg jag en sak, eller snarare två. 1: att om jag inte skaffar barn när jag blir stor så kommer min släkt att dö ut, typ. om man inte räknar sysslingsbarn, men det gör jag inte. 2: om jag inte skaffar barn när jag blir stor så kommer jag att vara alldeles ensam, utan någon som tittar på kalle anka med mig på jul eller som kommer och hälsar på mig på äldreboendet. ingen press!

självförbannelse

fuck också att jag aldrig kan lära mig. att jag aldrig kan lära mig att jag hatar att sitta och plugga fjorton timmar i sträck, vilket är vad som kommer att krävas idag om jag ska göra färdigt alla instuderingsfrågorna, vilka jag har utvecklat en stor aversion emot. och jag vill göra färdigt dom, för jag vet ju att jag kommer göra bättre ifrån mig då, och jag vill göra bra ifrån mig för det vore så dumt att sumpa sista tentan. så dumt så dumt. och det finns tillräckligt många dumma saker för att lägga ytterligare en till listan.

men fuck att jag aldrig kan lära mig!

jag vill göra något utåtagerande och aggro, men det har jag inte ens tid med, förihelvete.

dagens tema: effektivitet

till största delen i alla fall, och klart över förväntan. jag har nämligen sovit i snitt fem timmar per natt de senaste tre nätterna, och mitt track reckord säger att jag borde vara en liten blöt hög vid det här laget. men icke. idag har jag varit på föreläsning (klockan nio! ja, det är tidigt i min värld), gjort färdigt alla instuderingsfrågor, handlat en massa mat, varit på biblioteket och städat hemma. inte bara slöstädat dessutom, utan torka-ur-badrumsskåpet-städat. och nu har jag skrivit klart en grej.

är inte ens sömnig. misstänker att någon smugglar i mig knark.

jag bara väntar på sammanbrottet.

på jobbet

den enda tanke som far genom mitt huvud idag är: sluta ringa, sluta sluta SLUTA RINGA!!

telefonkön har upphört kanske fyra gånger sedan åtta imorse, och vi är alldeles för få för det här. jag är på gränsen till att få psykoticks och göra sådant som att lägga på folk spontant. inte bra. vår chef har i alla fall bjudit oss på lunch, jag ser det som en muta, fast jag har inte fått äta än.

och folk är otrevliga och skäller på mig (jag kommer snart att börja skälla tillbaka), och folk är ointelligenta och långsamma, och folk vet inte vad en internetbank är.

uppdatering 14.45: nu har jag fått äta och den obildade telefonmobben har lugnat ner sig lite. däremot serverades det tårta till fredagsfikat som jag glatt tog en tugga av innan jag insåg att den typ enbart bestod av nötmaräng, så nu har jag mått illa i en timme. har man inga problem så skaffar man sig.

mellansnack

jag är trött, men uppe i varv, och någonstans i magtrakten är någonting oroligt, men jag kan inte sätta fingret på vad. imorgon måste jag jobba, och nu måste jag sova.

ikväll har jag i alla fall skickat iväg en grej som var viktig, fast fem minuter för sent förstås. jag hoppas lite, men inte för mycket.

jag har ont i halsen och det går inte över, förresten. och varför kan folk inte bara göra saker när dom ska (men det gör ju inte jag heller), och skicka mig saker när dom ska, och höra av sig tillbaka när jag vill att dom ska.

jag verkar vara tillbaka i den vanliga rytmen.

tiden

solen skiner, det var varmt i flera dagar och allting känns helt plötsligt mycket lättare. jag vet inte om det bara är så att livet faller på plats ibland och funkar, eller om jag är töntigt lättpåverkad av solsken och värme. helgen har varit fin i vilket fall. picnic i park, grill i tensta och druvor på en klippa vid vattnet. i fredags tänkte jag innan jag somnade att om det skulle vara såhär jämt så skulle jag vilja ha det alltid. det håller ju i sig i några dagar såklart, och det som går upp måste gå ner, men lite framtidstro kan aldrig skada.

annars är det lite för många saker som är jobbiga att ta tag i just nu. min smärtgräns för multitasking har sjunkit drastiskt, men nu har jag i alla fall skrivit en lista och tagit tag i första punkten. jag har också städat och ramat in små bilder som kanske ska sättas upp i hallen, kanske någon annanstans.

jag läser förresten kielos romantik och våldtäkt just nu. jag har lite för lite tid och lite för många böcker, så det går mycket långsammare än jag önskar, men jag kanske säger något om den sedan. den är bra hittills.

uttråkad

jag är alldeles för pigg för att det ska stämma. natten till igår sov jag något i stil med 10 timmar, men det var efter två dygn med sammanlagt åtta timmars sömn, och inatt sov jag nog ungefär fem. men likförbannat är jag uppe i varv utan något att göra. jag ska börja brodera, det ska bli min hobby. jag tror att det är perfekt att göra när man inte kan sova. broderi är det nya hip-hop, som någon sa en gång. nu är jag inte mycket för hip-hop, men det blir nog fint ändå.

idag har jag annars fördrivit tiden med att skruva ihop min nya tv-möbel (så fiin!), äta middag med letts och joe och även dricka en öl. jag kan numera inta alkohol igen, i små mängder. imorgon ska jag åka till ikea. har egentligen ingen lust, men jag vill verkligen ha ett balkongbord, och har man skrivit det på bloggen är det lite som att lova, eller hur?

jag är i allmänhet på ganska konstigt humör. jag har samma skivor på repeat sedan två veckor, vilket brukar betyda något. dessutom måste jag stanna upp ibland och kontemplera det faktum att saker kan verka som så himla bra idéer just då. fascinerande faktiskt.

2:a maj so far

man borde verkligen aldrig behöva göra något vettigt på andra maj, som t.ex. arbeta eller tentaplugga eller så. usch. och självklart säger jag det här för att jag är äckligt bakis, och jag har inte ens några bakischips, för dom blev uppätna igår. note to self: efterfest på lilla essingen är alltid en dålig idé.

uppdatering 00.07: dagen har som tur är förflutit. den har i storleksordning innehållit 1) bakfylla 2) bakfylleångest 3) garderobsihopskruvning 4) studerande. och en pizza, vilket gjorde mig töntigt lycklig. för pizzeriorna på lilla e har minsann öppet när man behöver dom.

1:a maj so far

jag har inget varmvatten. alls! inte i någon kran, inte ens lite. kan det finnas något bättre sätt att börja en högtidsdag på när man är inrökt som en lax sedan gårdagen och har hår som i princip kan gå av sig självt? och strange fastighetsskötarkillen svarar såklart inte i telefonen. privat hyresrätt, kul grej!

nu ska jag ta ett djupt andetag, tackla hegel lite till och telefonterrorisera fastighetsskötaren.

valborg

nu är klockan tio i tolv. jag har stått upp sedan klockan sex, och under lika lång tid har det regnat. imorse tittade jag upp mot den blå himlen och tänkte "fan, det blir nog en fin valborg ändå!". ack så jag misstog mig. men trots vädrets illvilja så har detta, hör och häpna, varit ett av de lättaste åren jag varit med, kanske till och med det lättaste. vilket dock i sammanhanget inte säger så mycket. men alla banden spelade, elden slocknade nästan, och jag har inte behövt spilla skållhett kaffe på mig en endaste gång. det hela skulle kännas helt okej, om det nu inte vore så att det är första maj imorn, och jag dessutom verkligen måste tentaplugga.

jag och letti har en plan: utfasning 2010. nästa år kommer vi nog både behöva stå på valborg och frysa och baka kakor till första majcafét (vilket jag även gjort idag), men året efter, då ska vi banne mig bara glida runt. hänga nån timme i rålis kanske, gå på la mano, gå och äta brunch någonstans, gå i tåget, besöka cafét. men inte ha något ANSVAR.

man kan ju alltid fantisera, eller hur.

02.37

raggningsförsök. eller det tror jag iallafall, varför börjar man annars prata med en främmande människa på vägen hem från bussen? det verkar vara den nya trenden, det här med att ragga på busshållplatsen/på promenade från bussen, det har hänt bara mig typ tre gånger på kort tid. eller, ja, sedan nyår kanske, men ändå. jag blir inte raggad på så ofta, så det fastnar. det måste ju vara renodlad desperation, snacka om sista rycket.

två gånger har dom typ sagt hej, vad lyssnar du på? och sedan helt sonika TAGIT min hörlur och lyssnat själva, vad är grejen med det?

min poäng tror jag nånstans var att jag trots de ganska påträngande männen (för de har bara varit män hittills) så känner jag mig inte alls otrygg. jag kan småprata med någon på vägen från västerbroplan och hem och sedan känna mig förvissad om att det inte är några problem att säga hejdå och gå åt mitt håll. jag ska dock bli bättre på att bara säga nej, det är mitt projekt att öva på. nu ursäktar jag mig inte med att jag har en pojkvän iallafall (som om det vore enda skälet att inte nappa på nån dräggig man), så det går åt rätt håll.

borta

min kalender är spårlöst försvunnen. min kalender, min vän, mitt liv! jag kommer verkligen inte ihåg saker, därför skriver jag ner dom, och nu är dom borta. jag frågar sofia om när vi har föreläsning, och jag har en gnagande känsla av att jag missar saker, hela tiden. dessutom hade jag många viktiga papper där, bland annat alla redaktionsmedlemmarnas kontaktuppgifter, och nu är jag en ännu sämre redaktör än förut. jag sätter mitt hopp till hittelådan på institutionen på onsdag.

i övrigt så är jag snygg i håret igen. jag har gått från rödaktig till platina till hyfsat normal på mindre än en vecka, alldeles för mycket förändring på alldeles för kort tid för min del.

vuxna män gör (säger) saker tillsammans

jag blir alltid lika fascinerad av jargongen när jag är utlokaliserad av mitt jobb till felanmälan på fastighetsbolaget. den är generellt ganska speciell, men både nu och förra gången jag var här har det nästan bara varit män här, vilket gett samtalet viss typisk inriktning.

sist handlade konversationen om hur man bara borde anställa unga tjejer med stora bröst. idag refererade de till en annan man i byggnaden med: "är han putsbög eller?" jag vet inte ens vad det betyder.

man ska inte försöka bli något man inte är

till exempel blondare. nu är det ju liksom vår, och allt mitt gamla sommarbleka hår föll sist jag klippte mig, och jag har flera gånger fått höra kommentaren " men du är ju brunhårig!" (NEJ, det är jag inte. råttfärgat kallas det). så jag tänkte att det vore en bra idé att färga och slinga håret hemma, med hjälp av min mor, för det har ju gått så bra förut.

men icke. när allt var klart och utsköljt stod jag där med vad som inte på något sätt motsvarade förpackningens "ljusblont/champange", utan mer borde kallas morotsblont. det var inte bara jag, utan även min mor som höll med mig (jag är inte hårhypokondrisk, inte nu), och hon fixade mycket vänligt en tid hos sin frisör för mig idag på eftermiddagen. vad bra tänkte jag, nu ordnar det sig.

men icke. nu ser jag ut som någon öststatsblonderad gulhårig mongobrud. det missmatchar dessutom min hud. och jag är så feg att när hon frågar om jag är nöjd så svarar jag "ja" med ett leende. mongosanna. förändringar är av ondo, det har jag ju egentligen alltid vetat. att jag ska krångla till det så för mig.

på ön

förra veckan var jag mitt i studiehetsen tvungen att ta en frustrationsframkallad öl på rosa drömmar, den lokala kvarterskrogen (alkishaket) som jag nog inte besökt särskilt frekvent sedan förra sommaren.

när kamraten beställde vår mat och öl sade killen i baren mycket glatt: "åh, är ni här igen!"

det ni.

söndag

ibland blir jag så trött på att tänka som jag tänker och känna som jag tänker. men det vet jag inte riktigt hur man gör något åt, så.

igår spelade jag guitarr heroe för första gången någonsin, och fortsatte med det i sisådär sju timmar tror jag. inte själv förstås, och den sista tiden sov jag nog mest (klockan var halv fem, det är berättigat då). det var en inflyttningsfest som jag inte ens hade tänkt att gå på, men himla trevligt var det. det var poser och skjortlösa framträdanden, mycket rock'n'roll.

innan det var det lammstek och potatisgratäng hos modern, och i fredags så målade jag ägg och pärlplattade med mina genusar, samt åt hysteriskt mycket godis och kollade på brittisk deckare med komplotter, ckricket och straffsex. blandad kompott, men påsken har varit över förväntan.

nu kommer tenta-hets-pluggande-veckan. den skulle jag kunna tänka mig att hoppa över faktiskt.

idag har jag lärt mig

att klitorisen upptäcktes i slutet av 1500-talet. strax därefter upptäckte man att den fanns hos alla kvinnor, inte bara de lösaktiga, minsann!

åh herregud

jag såg just en av coca colas fina reklamer för coca cola zero. "a breakup as it should be" eller något sånt. handlingen är ungefär: man och kvinna pratar. man vill göra slut med kvinna. man dricker cola zero. vackra kvinnor med små kläder poppar upp från ingenstans, glider ner från brandmansliknande stolpar och börjar dansa. kvinna slutar att se tjurig ut och erbjuder kravlöst sex istället för att kräva förhållande. man tar helt plötsligt upp en hjälm, sätter sig på en motorcykel och åker iväg in i natten.


så många penis(förlängar)metaforer, så lite tid. fantastiskt roligt, stört deprimerande, jag kan inte riktigt bestämma mig.