idag är ingen vanlig dag

nu har klockan passerat midnatt och jag borde ha gått och lagt mig för länge sedan. jag ska ju faktiskt vara någonstans en sådan där vanlig tid, 08.30, istället för att ha min dag fri att disponera efter mitt eget lata huvud. men det är bra för mig. något mindre bra, eller snarare konstigt är att SL:s hemsida tycker att jag ska gå hemifrån 06.25 för att vara framme på uni vid sagda tid. om jag ville promenera kanske. jag väljer att inte tro på SL, dom kan ju inte ens räkna minuter.

nu har klockan passerat midnatt och något av en personlig högtidsdag har börjat. sex år är väldigt lång tid. just nu känns det hela mycket bra.

alltså

jag antar att det ingår i någon form av "bloggares guide till framgång" att första tipset och största no-noe:et är att inte blogga halv tre på natten när man kommer hem full.

men. det var is på vattenpölarna när jag klev hem nyss och nu är det alltså vinter. det är värt att uppmärksamma, trots kompromissande omständigheter.

i övrigt började kvällen bra och slutade sämre. jag hoppas att fallet inte kommer att bli det samma med den här årstiden, det vore jobbigt.

godnatt.

jag bara undrar...

om det kanske är så att saker och ting går åt helvete för att man förväntar sig att dom ska göra det. jag har en tendens att gå och oroa mig för saker lite i bakhuvudet, att ha en liten mental beredskap för om vad det nu är det handlar om inte skulle bli som man tänkt sig. jag tror att jag tänker att då är man beredd liksom. och så är det ju så att saker händer när man minst förväntar sig dom, och om man förväntar sig dom så kanske dom inte händer? men det resulterar också i att min beredskap reagerar väldigt starkt på saker som det säkert inte alls är någon fara med, och det kan ju inte vara bra? vad är hönan och vad är ägget liksom.

och nej, det har inget alls som har gått åt helvete just nu, allt är precis som vanligt. jag bara funderar, så här på kvällskvisten.

årets händelse

nu har det hänt! min dator har äntligen kommit hem till mig. den är lagom stor, och alldeles fin och jag har ett internet som är alldeles snabbt. det kan ju tyckas som att jag har motstått teknikens utvecklig nästan underligt länge, men det har aldrig riktigt varit läge har jag tyckt. var jag bara student och hade inga pengar, dessutom en mor och en karl att låna dator av. sedan flyttade jag dit det faktiskt fanns andra människors datorer, och nu senast har jag jobbat framför datorer i ett år, vilket gjorde mig ganska nöjd när jag väl kom hem på dagarna.

men nu, nu var det dags! som jag har längtat... (speciellt eftersom den första datorn jag ville köpa aldrig kom till mig) nu börjar en bättre tid, med mer bloggande också. kanske.

i övrigt har jag kommit över min intellektuella desillusion lite. nu förstår jag nästan vad jag läser, och förra veckan var jag på besök i manligheten, på fotbollsderby, när jag påminde mig om vad jag hade läst om kontinuumet mellan manlig homosocialitet och homosexualitet som jag tidigare på dagen. det var en rolig koppling, applicering av kunskap liksom. jag kände mig alldeles nöjd och mös för mig själv.

lågvattenmärke

igår satt jag på ett fantastiskt intressant seminarium, omgiven av fantastiskt intelligenta människor som sade en mängd intressanta saker och drog smått fantastiska paralleler och slutsatser. det var bara det att jag inte ens hade kommit halvvägs i deras tankebanor, och ibland inte heller riktigt förstod vad de pratade om. insikten slog mig att jag (trolivtvis) aldrig kommer att tänka en originell tanke i hela mitt liv, och då kan man väl lika gärna lägga sig ner och dö på fläcken.

lobbying

finfin helg var det. i lördags var det ridning som var en i det närmaste perfekt kombination av väldigt jobbigt och väldigt kul. (bra gick det också, efter fyra timmars sömn minsann!) sedan åt jag och sofian massor med bra indisk mat och skulle gå på bio. vilket vi också gjorde efter en hektisk språngmarch tillbaka till restaurangen där sofias plånbok hade trillat ut på golvet (utan kort i biomaten, inga biljetter). vi gjorde medis-mariatorget-medis igen på ca 20 minuter, nästan lite imponerande.

fredagen gick i temat sprit, alltid lika hälsosamt. min föresats om "jag ska baara ta en drink" gick åt skogen (därav de fyra timmarnas sömn), vilket var helt okej. temat spritfest var över förväntan, och innehöll bland annat:
- trevliga psykologer. har nu helt kommit över min inledande skepsis mot dom. (jamenar dom är ju lite underliga ändå, fast uppenbarligen bara på bra sätt)
- spriiit. en favorit var passoa-vodka-apelsinjos. heja supar-stina!
- dansande vid tretiden till golden-oldies som queen och abba. (sommaren '99 i tell you)
- även de oväntade inslagen snus (i min mun alltså) och ebola.

jag lullade hem över västerbron vid fyratiden (eftersom sl självklart var ondskan på jorden)nynnandes nån gammal slagdänga som jag kunde typ två rader på. mycket trevligt. ett sådant lyckat koncept måste ju prövas igen, alltså [se rubrik]: lovisalovisaloviiisa, ha spritfest igen!

fuck.

jag förov mig imorse, och nu spillde jag ut min kopp the på hela mitt skrivbord. papprena är inte lika bra när dom är bruna och buckliga. dessutom är människor inte alls sammarbesvilliga.

exempel:
hyresgäst: ja, och så är det fel i köket.
jag: jaha, vad är det som är trasigt i köket?
hyresgäst: den lilla, lilla.

jamen dåså!

tillbaka

sommaren har kommit och nästan gått. jag trillade ner i ett hål av ledighet och sommar-lathet och hade helt ärligt ingen större lust att krypa mig upp, därav ännu mer sparsamt bloggande än vanligt.

vad har då hänt? inte mycket kära läsare (hur många kan ni vara, två?), inte mycket. inte på sommaraktivitetsfronten i alla fall. det är nog den blekaste sommaren i mannaminne. jag kan faktiskt bli brun, ganska ordentligt dessutom, jag brås på min mor, men det var så länge sedan att jag har börjat glömma hur det skulle se ut. jag har badat mycket sparsamt, och jag tror inte att jag har picnicat/spelat fåniga gräsmattespel/legat en heldag på stranden på hela tiden. jag har i och för sig haft fyra (4!) veckors semester för första gången ever, men då har jag mest lökat runt och slappat.

men, my god, har jag inget liv? jo, jag har faktiskt gjort lite saker ändå. detta har alltså hänt:

- flytt. jag bor nu på 26 alldeles egna fina, nymålade kvadratmeter. nu har jag dessutom skruvat upp mitt matbord = ännu bättre. välkommen på middag när som.
- förändring i personlig status. ihop, igen, istället för inte. det är väldigt bra.
- jag har turistat två av tre andra nordiska huvudstäder (island räknas ju inte). och så har jag besökt sala silvergruva! jag är så torsk på turistande... hade tänkt hitta en guidad tur på drottningholms slott också, men jag har inte kommit mig för.
- kongress. alltså inte ssu-ledig sommar alls. först ca 10 möten inför, sedan en kongressvecka med allt vad det innebär av sömnbrist, mygel och nattmanglingar. vi var uppe till 04.30 som senast tror jag. men det var faktiskt riktigt kul ändå, bättre än jag trodde.

typ så.

nu jobbar jag min sista hela arbetsvecka på så länge jag vet, det känns bra. sedan är det studentliv som hägrar igen, känns bra. efter att ha jobbat ett tag nu och och blivit hederligt trött på det så inbillar jag mig friskt att det kommer vara lagom intellektuellt stimulerande, trevligt slappt och allmänt avslappnande. jag ber att få återkomma på dessa punkter, det kan ju vara så att jag har fel. det som jag redan nu konstaterat inte är helt problemfritt är det här med c-uppsats. herregud, det är ju jättemycket man ska skriva! och till skillnad från den snälla b-uppsatsen som lärarna betryggande upprepar endast är "en övning i att skriva" så är det ju meningen att det ska kunna gå att göra någon form av akademiska bedömningar på c-uppsatsen. horror horror.

det är inte främst skrivande som skrämmer mig, även om jag inte ser fram emot det direkt. jag kan faktiskt skriva, helt okej, det har jag ju gjort förut. det är den kreativa processen som är farlig. det är det här med att komma på ett ämne som är intressant, lagom avgränsat och som faktiskt innehåller en riktig frågeställning, det är jag inte alls bra på. jag vill ju inte skriva om något tråkigt pliktämne, jag vill skriva om något aktuellt, nyskapande och briljant, helst.

förslag emottages tacksamt i kommentarsfältet.

det bästa

det bästa med att vara aktiv i en politisk organisation där man talar om hur man vill förändra samhället, där man går på möten och lägger ner sin tid och sin själ, det tycker jag är när framträdande, intelligenta människor börjar kasta bajs på varandra. känns alldelles varmt och mysigt inombords.