man ska inte försöka bli något man inte är

till exempel blondare. nu är det ju liksom vår, och allt mitt gamla sommarbleka hår föll sist jag klippte mig, och jag har flera gånger fått höra kommentaren " men du är ju brunhårig!" (NEJ, det är jag inte. råttfärgat kallas det). så jag tänkte att det vore en bra idé att färga och slinga håret hemma, med hjälp av min mor, för det har ju gått så bra förut.

men icke. när allt var klart och utsköljt stod jag där med vad som inte på något sätt motsvarade förpackningens "ljusblont/champange", utan mer borde kallas morotsblont. det var inte bara jag, utan även min mor som höll med mig (jag är inte hårhypokondrisk, inte nu), och hon fixade mycket vänligt en tid hos sin frisör för mig idag på eftermiddagen. vad bra tänkte jag, nu ordnar det sig.

men icke. nu ser jag ut som någon öststatsblonderad gulhårig mongobrud. det missmatchar dessutom min hud. och jag är så feg att när hon frågar om jag är nöjd så svarar jag "ja" med ett leende. mongosanna. förändringar är av ondo, det har jag ju egentligen alltid vetat. att jag ska krångla till det så för mig.

på ön

förra veckan var jag mitt i studiehetsen tvungen att ta en frustrationsframkallad öl på rosa drömmar, den lokala kvarterskrogen (alkishaket) som jag nog inte besökt särskilt frekvent sedan förra sommaren.

när kamraten beställde vår mat och öl sade killen i baren mycket glatt: "åh, är ni här igen!"

det ni.

söndag

ibland blir jag så trött på att tänka som jag tänker och känna som jag tänker. men det vet jag inte riktigt hur man gör något åt, så.

igår spelade jag guitarr heroe för första gången någonsin, och fortsatte med det i sisådär sju timmar tror jag. inte själv förstås, och den sista tiden sov jag nog mest (klockan var halv fem, det är berättigat då). det var en inflyttningsfest som jag inte ens hade tänkt att gå på, men himla trevligt var det. det var poser och skjortlösa framträdanden, mycket rock'n'roll.

innan det var det lammstek och potatisgratäng hos modern, och i fredags så målade jag ägg och pärlplattade med mina genusar, samt åt hysteriskt mycket godis och kollade på brittisk deckare med komplotter, ckricket och straffsex. blandad kompott, men påsken har varit över förväntan.

nu kommer tenta-hets-pluggande-veckan. den skulle jag kunna tänka mig att hoppa över faktiskt.

idag har jag lärt mig

att klitorisen upptäcktes i slutet av 1500-talet. strax därefter upptäckte man att den fanns hos alla kvinnor, inte bara de lösaktiga, minsann!

åh herregud

jag såg just en av coca colas fina reklamer för coca cola zero. "a breakup as it should be" eller något sånt. handlingen är ungefär: man och kvinna pratar. man vill göra slut med kvinna. man dricker cola zero. vackra kvinnor med små kläder poppar upp från ingenstans, glider ner från brandmansliknande stolpar och börjar dansa. kvinna slutar att se tjurig ut och erbjuder kravlöst sex istället för att kräva förhållande. man tar helt plötsligt upp en hjälm, sätter sig på en motorcykel och åker iväg in i natten.


så många penis(förlängar)metaforer, så lite tid. fantastiskt roligt, stört deprimerande, jag kan inte riktigt bestämma mig.

fredag

fredag kväll tillochmed. och jag sitter hemma, i min soffa, med otaliga avsnitt gilmore girls som enda sällskap och smörjer vaselin på min näsa för att den är så torr av förkylning och snytpapper.

ah, dessa ljuvliga ungdomsår.

gnäll

kära dagbok. eftersom jag inte någonsin skriver något vettigt på den här bloggen, och egentligen inte vet varför jag har den överhuvudtaget, så måste ju alla inlägg vara bra inlägg. till exempel ett där jag ohämmat bitchar över tillvaron, för det är det jag har lust med just nu.

jag är förkyld. det är ont i halsen och feber och evil munsår som får mig att se ut som natasha peyre, eller vem det nu var med den ank-putiga överläppen. snor är dagens tillskott till det hela. det är för mycket att göra, eller så strukturerar jag det för dåligt, men resultatet är iallafall att jag fortfarande knappt har läst något och ändå inte gör saker jag vill göra och framför allt inte träffar folk jag vill träffa. mitt sociala liv har verkligen legat på is, och det ger mig dåligt samvete. och jag vill sova länge på mornarna, men det går inte, och jag vill sitta hemma och dega på kvällarna, men det går inte, och jag vill ha sovsällskap så gärna, men det tajmar inte, och jag måste verkligen jobba på fredag, och helst två dagar nästa vecka och veckan efter det för att få en ekonomi som någorlunda går ihop men jag har verkligen ingen LUST.

på den positiva sidan, om man nu ska ägna sig åt sånt så har en tidning blivit klar den här vecka, och riktigt snygg till och med, och jag ska rida på lördag och hoppa på den fina snabba trevliga hästen som jag fick beröm på förra gången, och jag var och såg mannen med gitarren ikväll, vilket var bra trots det nytillkomna bandet.

men mest är det snor och misär, bara så ni vet.

önska

jag skulle vilja vara fantastiskt begåvad på något speciellt, det verkar tillfredsställande, att ha något. nu har jag mest tentaångest. inte alls lika roligt.

hemma igen

borta bra men... nej, jag hade faktiskt ingen alls lust att komma hem igen. san francisco i tio dagar var alldeles för lite. ingen telefon, inga mail, inga möten, inga skolböcker, ingenting. så skönt, mycket skönare än jag trodde, uppenbarligen mer välbehövt också.

jag är lite kär i den staden. vi gjorde i princip allt turistigt man kan göra, och så en del andra grejer. att faktiskt skriva om dom orkar jag inte, men jag köpte en kamera, så det blir lite bilder istället.

chinatown

sälarna vid pier 39 (jag är en sucker för djur om ni inte redan visste det)

den dära kända bron. tog en halv dag att promenera till,
ungefär

utsikten från bilen när vi endags-roadtripade. fantastisk, även
om det inte syns så bra här


jens shoppar. han har hittat sin stil.


mmm... drinkar. mmm... bakfylla.