prick

jag har underliga, oidentifierade utslag på höger arm i regionen omkring armvecket, fast mer nedåt och på insidan av armen. det skulle kunna vara en mystisk stigtomtsk sjukdom som jag har tagit med mig från påskfirandet (som firades hos schönbecks i stora huset vid åkern, på ett på alla sätt trevligt vis. mer om det imorn kanske) som ett ovälkommet påskägg.

hittills har jag mest konstaterat att det kliar då och då, och att ingenting blir bättre av att jag söker på vårdguidens hemsida. det leder bara till ögonblicklig hypokondri och onödiga funderingar kring vad mollusker egentligen är för några.

försvinner dom inte om några dagar så går jag till tant doktorn kanske. om jag inte avlidit i sviterna det vill säga...

nu ska jag ta mig i kragen och förflytta mig till sängen. det är svårt efter påsklov (i mitt huvud) och omvänd dygnsrytm. men imorn börjar det verkliga livet igen, så jag är så illa tvungen att försöka iallafall.

gnällbloggande. såklart.

oförmåga, ovilja, oinspirerad, ont i ryggen.

jag dör nu. åtta timmar tillbringade på studentpalatset, och ynka treochenhalv sida producerad. vilket ändå är ganska mycket för mig som skriver väldigt långsamt, men otillräckligt i sammanhanget, speciellt då mycket är luft, referat och konstiga lösa tankar utan sammanhang.

det finns tillfällen då det ärväldigt roligt att vara student, ganska ofta faktiskt, och tillfällen då det är helt värdelöst. som nu.

ynkynk och självömkan i massor. jag tänker att jag ger det en timme till här, sen går jag (sade hon trumpet). och helst vill jag köpa läsk och äta mycket mat i soffan och kolla på mängder med tv.serier. men det är visst någon hockey på tv (sade hon föraktfullt), så det kan jag säkert inte göra. det finns tillfällen då det är väldigt trevligt att bo med någon, allra oftast faktiskt, och tillfällen då det fortfarande är trevligt, men dom ändå är i vägen. jag vill bara vara ensam med mitt självömkande.

(och jo, det kan jag ju vara i sovrummet, men det är något riskabelt att försöka äta pasta och tomatsås i sängen)

talang

jag är fantastiskt duktig på vissa saker. saker som inte alltid är så bra för mig, men ändock talanger jag har. som till exempel att äta (mat och godis och chips och mer godis) långt över gränsen för vad som är nyttigt och vad som räknas som att vara mätt. eller att förtränga den tidiga morgondagen och titta på tv-serierna till väldigt sent.

men jag är också bra på andra sätt. som att omge mig med fint sällskap, det kan jag. något väldigt bra måste det ju vara med mig som har sådana väldigt bra vänner att hänga med liksom. stinan och saran för kvällen.

eller att vara tant. som joanna uttryckte det: " du är som en gammal person i en ung persons kropp". vilket jag glatt lever upp till med att högljudt be folk på tuben att gå in i gångarna för att folk ska få plats, att blänga ilsket på ungdomar som spelar dålig musik högt på sina telefoner i kollektivtrafiken och tänka " är inte sportlovet slut snart", och väsa "räck upp handen" till den osnutna mannen bredvid mig på föreläsningen som inte verkade ha någon som helst självdistans och insikt om att allt han sägar kanske inte är jatteintressant.

jag ska bara lära mig att var kvällstrött och morgonpigg också. det borde ju egentligen ingå i tantpaketet tycker jag.

friday i'm in love

kvällen består av:
- blodpudding till middag. ja, det var mitt val på en fredag, jag är inte tokig. jag lovar.
- gilmoremaraton.
- bak av tokmyffins.
- ännu mer gilmore.
- och läsk. jag glömde att köpa folle, vilket hade varit pricken över i:t vad gäller konstiga cravings.

någon gång om ganska länge tänker jag antingen lägga mig med ett korsord, eller kolla på curlingfinalen till jättesent.

varför? för att jag kan. jag har ensamkväll. andra människor är himla bra, men ibland trivs jag bäst i mitt eget sällskap.

wierdly

hemma igen efter en två dagar och en natt borta på kandidatutbildning. det känns längre, men det var överlag bra (faktiskt). missade hästarna, men i snön och minusgraderna känns det nästan okej. jag kan ta igen.

nu, snart, ska jag sova. damernas masstart i skidskyttet ska ta slut och svenskarna ska komma kring 10:eplats först bara. jag har redan lyckats somna en gång i soffan, på knät. tröttheten har varit helgens ledord, väldigt lång tid har krävts för att vakna på morgonen, och väldigt sur har jag varit. och ont i huvudet har följt på det, nästan hela tiden. väldigt tunn hud också, men det är kanske sådan jag har. kanske bara inte har fått testa tillräckligt förut. jag tycker inte om att vara illa omtyckt, jag tycker inte om att mygla, jag tycker inte om att visst inte vara kompis ändå (jag har uppenbarligen varit under helt fel intryck). fast man ska nog inte lyssna för mycket på mig just nu.

jag tror förresten att jag har lovat bort mig till att jympa i sossetröjor fram till valet. och att anmäla mig till midnattsloppet. jag tänker att någon form av tävlingsinstinkt kanske kommer att bota springhatet. jag tror att jag kommer ångra mig bittert.

undanflyktsbloggande

institutioner och governance. det är ju bara att läsa så inser man hur tråkigt det är. det första är ganska enkelt (om jag inte har missat något väsentligt, vilket iochförsig skulle kunna vara fallet) och det andra förstår jag bara ingenting om, och ser inte poängen med.

men hemtentan ska skrivas, och jag har därför parkerat mig på palatset och planerar att göra så resten av veckan. det ska till ett ganska stort mått av effektivitet för att det här ska bli klart och inlämnat till fredag klockan 12, men det ska hända. idag infann jag mig vid kvart i nio, så än så länge går det hyfsat.

statusen nu är 687 ord av 3000. det går långsamt, men det går iallafall framåt. och jag har verkligen inga ambitioner mer än att bli godkänd. vilket jag brukar säga ibland, mest för att jag inser faktum, men nu känner jag mig på riktigt lugn med det. E - here i come. jag ser det som en övning i att inte vara så duktig, eller nåt.

uppdatering14.48: nu har jag suttit och stirrat ut i tomma intet i ungefär en kvart. det där med effektiviteten känns helt plötsligt mest som självbedrägeri alternativt förträngning.

kronor och ören

jag har hittills tilbringat min söndag med att räkna resultat och balans för tre års räkenskaper. i ca 45 minuter hade jag en diff i balansen på en (1!) krona, innan jag hittade och korrigerade felet. jag höll på att dö lite mentalt under den tiden.

jag är inte konstuerad för sådant här, och blir mycket lättstressad. får se vad revisorn säger nu.

dagen forsätter med valberedande. de här årsmötestiderna kan gärna få vara slut nu, tack.

och förkylningen, den kan få vara slut också. jag tror att den är borta, och så vaknar jag en morgon som denna, med elva timmars däck-sömn i bagaget av att jag inte kan andas och att ryggen gör ont. nej tack säger jag, men ingen därute verkar lyssna.

inte riktigt rätt

imorse gick jag upp kvart i sex, för att jag inte orkade skriva mitt pm kvällen innan (för då reviderade jag till klockan nio). och nu är jag inte trött som jag ska vara. jag vet att jag är trött, men min hjärna förstår det inte utan jag är bara rastlös och på dåligt humör.

och jag äter oavbrutet. utan att egentligen vilja särskilt, eller vara hungrig, utan typ för att jag är uttråkad.

och imorn bitti måste jag upp tidigt igen, för att skriva pm:et som ska vara inne på seminariet klockan tio. vilket såklart är ett resultat av min dåliga planering igen, även om jag denna gång faktiskt har skrivit kanske en tredjedel ikväll. och dom ska vara korta, och egentligen inte svåra, men min intelligens har övergivit mig och jag förstår knappt frågan. vilket ju kan ha med att göra att jag läst kanske en fjärdedel av kurslitteraturen hittils. och imorn får vi ut hemtentan, det här är ju toppen. högmod går före fall har jag hört.

jag känner mig osynk.

(och som ett alldeles passande p.s. till det här så har jag enorma shoppingcravings på kläder. och känner mig som det totala offret för konsumtionssahället och töntiga normer om vad som är snyggt, och för den delen hur viktigt det är att vara snygg. och så har jag inga pengar, såklart)

typ såhär asså

egotrippen.

snyggemma med underliga hatten. och brudbild.