02.37

raggningsförsök. eller det tror jag iallafall, varför börjar man annars prata med en främmande människa på vägen hem från bussen? det verkar vara den nya trenden, det här med att ragga på busshållplatsen/på promenade från bussen, det har hänt bara mig typ tre gånger på kort tid. eller, ja, sedan nyår kanske, men ändå. jag blir inte raggad på så ofta, så det fastnar. det måste ju vara renodlad desperation, snacka om sista rycket.

två gånger har dom typ sagt hej, vad lyssnar du på? och sedan helt sonika TAGIT min hörlur och lyssnat själva, vad är grejen med det?

min poäng tror jag nånstans var att jag trots de ganska påträngande männen (för de har bara varit män hittills) så känner jag mig inte alls otrygg. jag kan småprata med någon på vägen från västerbroplan och hem och sedan känna mig förvissad om att det inte är några problem att säga hejdå och gå åt mitt håll. jag ska dock bli bättre på att bara säga nej, det är mitt projekt att öva på. nu ursäktar jag mig inte med att jag har en pojkvän iallafall (som om det vore enda skälet att inte nappa på nån dräggig man), så det går åt rätt håll.