hej kära vänner. jag ska försöka att faktiskt blogga när jag inte arbetar, för det blir det inte så mycket av nu på ett tag. synd för ekonomin, bra för studierna, hoppas jag.
imorse var jag uppe klockan sex (the horror) för att ta igen studerandet jag aktivit inte ägnat mig åt i helgen. synden straffar sig självt, och allt sånt. jag fick inte allt gjort, men det mesta.
helgen var nämligen ägnad åt långt viktigare saker! i fredags var det födelsedagsfirande för joe med alla tjejorna. dolce vita bevistades, traditionsenligt kanske man kan benämna det nu. mat i mängder, bland annat sjukt god och sjukt mäktig vit chokladmousse. och vin! även det i mängder. med risk för att låta lite alkisvarning så hade jag längtat. men sällskapet var ju såklart det bästa. jag blir liksom nästan förvånad över, eller snarare påmind kanske, ibland om hur BRA vänner jag har. dom är så kloka och roliga och snygga och rättframma, och en massa annat. ems som finurligt sitter och bara äter citronsorbet för att sedan åka till jobbet, för emma är en supermänniska och hinner med mer på en dag än jag gör på en vecka tror jag. joanna som skrattar en massa och pratar högt, ibland om osedliga saker, varpå sandra blir generad och tycker att hela restaurangen tittar på oss. letti, som inte bara kan avsluta mina meningar utan också äter precis samma mat, och katina som för en gångs skull kom sist! helt okaraktäristiskt. det är veckans bästa-runda, och bitch-runda och det mesta annat. det är liksom inte klokt att jag har lyckats bli begåvad med inte en, utan fem sådana superbrudar. att vi dessutom, några iallafall, fortsatte vidare och drack mojitos var liksom pricken över i.
något bakfull, det ska erkännas, fortsatte sedan helgen med roadtrip till nässjö och 30-årskalas. fast innan vi åkte hann vi köpa ett matbord! som är mindre än jag trodde, men ändå fint. för att återgå till saken så var vi sedan fem personer inträngda i en mycket liten fiat, med allsång, godis och fin underhållning från framsätet där robban och jens bitchade på varandra som ett gammalt gift par, mest om hur man kör bil på ett bra sätt.
själva kalaset var, till slut, mycket bra. jag var något skeptisk ska erkännas, och ganska många av mina fördomar infriades. vi fyra kvinnor i sammanslutningen tillresta utgjorde hälften av den kvinnliga populationen, bålen bestod av två flaskor explorer och läsk, och jeans var allas festoutfit. men med superfin middag, (bla ost och lyxfrukt i massor), mer sprit och mycket dans så steg stämningen till oanade höjder. dessutom fanns karaoke! ett avdammat koncept som förvånansvärt nog slog stort. värden hasse framförde my heart will go on med celine dion på ett helt fantastiskt sätt. alltså, utan att överhuvudtaget vara i närheten av att träffa en ton, men med så mycket inlevelse att det inte alls spelade någon roll. vi skrattade så att vi grät, typ.
sedan efterfest på rummet och däcka i soffan. heja! bilfärden hem var något mer tystlåten, men väldigt trevlig. att vi igårkväll dessutom lyckades få upp de jävla sänglamporna till slut var pricken över i. det är så fint nu! (alltså, att man måste sätta på slag-funktionen på slagborren hade uppenbarligen gått mig helt förbid. heja). och dessutom kom hallhyllan upp, och nu ikväll hallspegeln.
dessutom har målandet i vardagsrummet påbörjats, och ska nog avslutas imorn redan! det händer grejer minsann.
tjingeling nu, jag måste ägna mig åt tedrickande och gilmore. det, och ibland även förtärandet av en apelsin, ingår i mina kvällsrutiner.
måndag 21 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Oh, nu sitter jag här och ler stort. Fina du. Jag känner detsamma och tänkte på det både i fredags när jag kom hem och i måndags morse när jag åkte till jobbet. Eller ja, jag tänker på det ofta, men extra mycket då.
Du och ni är världens bästa.
Skicka en kommentar