jamen jaha då. är det inte så pinsamt förutsägbart att jag så fort min karl åkt till obyggden och jag har varit själv i sisådär ett och ett halv dygn eller så, ja då faller blogglustan på. eller kanske lite småsaknad i kombination med sommarlov (till på måndag) och omvänd dygnsrytm ergo bloggutlopp, men resultatet är detsamma. osjälvständigt som fan.
och det är fånigt, men nu är jag här igen. hej hej liksom.
(och lär, eftersom mitt hjärndödande alltid-framför-en dator-jobb börjar på måndag, fortsätta vara det.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar