strömstad fram och tillbaka

jag har åkt på valläger, mitt tredje, och kommit hem igen. med ungefär hundra myggbett, lera och gräs varstans på alla sakerna, och samma förkylning som jag åkte dit med. men med livhanken i behåll.

efter denna upplevelse kan några saker konstateras:

1. jag är ingen friluftsmänniska, kommer aldrig att bli. trots att tältvistelsen var den bekvämaste hittills, tack vare sofians jätteluftmadrass som knappt gick in i tältet. det är inte bra att bo i tält. det är konstant fuktigt, aldrig rätt temperatur (företrädelsevis askallt) och det bor djur i ens saker.
2. potatisåkrar är inte bra campingunderlag. regn + jord som ska hålla vatten åt potäterna = LERA. vilket leder till insikter som reflekteras i punkten ovan.
3. det här med att gå på seminarier är inte min grej. dom var väldigt många och väldigt intressanta, och jag lyckades klämma in två. varav jag var deltagare i ett. inte så bra.
4. jag har en never ending crush på claes borgström (som var med på det där andra seminariet), och blir stjärnögd när han pratar.
5. återinsikt om att jag inte är någon ensamvarg. kollektivt leverne och folk runtomkring passar mig finfint. väl hemma var det skönt att vara själv i några timmar, sedan blev jag lite lappsjuk.
6. jag är GAMMAL. efter att inte haft åldersnoja över varken 25 förra året eller 26 det här så var insikten om att ganska många folk var tio år yngre än mig det som fick mig att trilla över stupet. jag är uråldrig och nära döden.
7. till sist att vi har väldigt många bra människor. och väldigt coola småttingar till aktivister. det kommer bli en finfin valrörelse det här.

om något annat: imorn kommer min jens hem, efter tio veckor i norrlandsasyl. och på lördag blir det 30-årskalas hemma (då vi ska leka leken "gissa hur många personer man kan klämma in per kvadratmeter"). det blir fint tror jag.